Upp till kamp på 28:e LO-kongressen? Ja, stundom kan arbetarrörelsen fungera så att den fackliga stridslusten tilltar när Socialdemokraterna innehar regeringsmakten. Det kan bero på att man vill markera sitt oberoende, att man inte är en lydig hund till partiet utan företräder sina medlemmar. Det kan också bero på att man då har större chans att få gehör för sina krav i de politiska besluten.
Ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson kommer att omväljas i helgen. Han är inte okontroversiell då han beskrivits som näringslivsvänlig. Hans omvittnade vänskap med förre finansministern Anders Borg (M) under arbetet med jobbpakten 2012 kan ligga honom i fatet, liksom exempelvis debattartikeln i våras med Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne om vikten att hålla löneökningarna inom industrins märke. Mitt under brinnande byggkonflikt!
Realpolitisk är dock en bättre beskrivning av Thorwaldsson. Han är beredd att ge och ta för att få till hållbara överenskommelser, och han letar efter fördelar snarare än efter problem. Som med handelsavtalet TTIP mellan USA och EU. Hans utgångspunkt har hela tiden varit att TTIP är bra för de svenska jobben. Sedan har han kritiserat enskilda delar, som tvistlösningsmekanismen ISDS.
Andra fackförbund (och även politiska partier) gör tvärtom och utgår från att hela idén med TTIP är att göda de multinationella storföretagen. ”Av erfarenhet vet vi att överstatliga organ eller överenskommelser alltför ofta sätter fackliga rättigheter åt sidan till förmån för företagens intressen”, som fackförbunden i sammanslutningen 6F formulerat det. Frågan om TTIP kommer att väckas på kongressen, men LO-ledningen har bäddat för samsyn genom att vara tidigt ute med information och förebygga tänkbara invändningar.
Men det är naturligtvis på den svenska arbetsmarknaden som LO har störst chans att påverka. Flera tunga förbund, med Kommunal och Handels i täten, har laddat för att sätta stopp för visstidsanställningarna. Rätten att anställa för viss tid, i stället för tills vidare, finns inskriven i lagen om anställningsskydd. Visstidsanställningarna ökar år för år och de kritiska förbunden anser att arbetsgivarna missbrukar systemet genom att låta tillfällig personal som avlöser varandra genomföra ordinarie arbetsuppgifter.
Här kan LO-ledningen, som vill att arbetsmarknadens parter ska komma överens om visstidsanställningarna, röstas ned. Avskyn mot denna otrygghet är stor. Men samtidigt kommer jobb att försvinna om det blir omöjligt att visstidsanställa. Thorwaldsson vill hitta ett sätt att komma överens utan lagstiftning, och detsamma vill nog Stefan Löfven, som trots markeringar mot denna anställningsform inte kommit till skott ännu. Ett nej från LO-kongressen kommer till bådas förtret inte att bana väg för samförstånd.