Läsning för Nuder
"Tid för en ny skattereform" kallar SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle, årets konjunkturrådsrapport som presenterades under gårdagen. Det verkar vara en inställning som ligger i tiden.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Finansminister Pär Nuder har tidigare talat om att en översyn av skattesystemet är nödvändig. Frågan har dock för tillfället hamnat hos en intern partigrupp inom socialdemokraterna, vilket borgar för att den kommer att dra ut på tiden. Men den långsiktiga inriktningen lade han fast i ett anförande i Uppsala förra helgen - de höga svenska skatterna i framtiden ska bli ännu högre.
Bara en person som stirrar sig blind på statsbudgetens utgiftssida kan göra ett sådant uttalande. För att staten ska få skatteintäkter krävs nämligen också att människor är villiga att arbeta och betala en del av sin lön i skatt. Det måste dessutom finnas företagare som är villiga att investera för att bygga företag, som i sin tur kan skapa arbetstillfällen. Dessa människors vilja att arbeta och investera beror till viss del på skattenivån. Om det lönar sig dåligt att arbeta kommer människor inte heller att göra det.
Det här är egentligen självklarheter. Ändå måste det upprepas. Det har ännu inte gått femton år sedan "århundradets skattereform" och redan talar man om behovet av en ny reform. Forskarna i SNS Konjunkturråd lyfter fram att de grundläggande principerna i 1991 års reform bör ligga fast: Breda skattebaser, enhetlighet i momsen, minskad progressivitet i skatten på arbete och minskade marginaleffekter.
Det faktum att mer än 250 regelförändringar i skattesystemet har gjorts under det dryga decennium som har förflutit sedan den stora skattereformen visar att dessa principer inte längre gäller. "Hälften kvar" löd slagordet 1991 - i dag får många betala 57 kronor av en extratjänad hundralapp i skatt. Inom några år kommer 60 kronor gå direkt till staten.
Konjunkturrådet lyfter i tio punkter fram förslag till förändringar i skattesystemet. Förslaget om ett 20-procentigt förvärvsavdrag på inkomster upp till 250 000 kronor skulle stärka människors drivkrafter att arbeta och därmed öka sysselsättningen. Liknande system har redan införts i Danmark och Finland och har funnits länge i USA och Storbritannien, där erfarenheterna av ett dylikt avdrag har varit mycket goda. För att minska de extra marginaleffekter som uppstår vill rådet också sänka den statliga skatten.
Förslaget att införa en enhetlig moms på 25 procent blir säkert politiskt impopulärt med tanke på att de redan höga matpriserna då skulle bli ännu högre. Tanken är dock riktig. Med en enhetlig momssats minskar både tricksandet med att definiera exempelvis vad som bör kallas för mat (matmomsen är i dag 12 procent) och olika lobbygruppers intresse av att förklara varför just deras vara eller tjänst borde gynnas genom att hamna i en lägre momskategori.
Idén att införa en helt ny löpande kapitalbeskattning är onekligen innovativ, vars konsekvenser i dagsläget dock förefaller svåra att överblicka. Att förmögenhetsskatten föreslås försvinna samtidigt som fastighetsskatten behålls visar att Konjunkturrådet inte ägnar sig åt populism utan försöker att få plus- och minussidan att gå ihop.
Viktigast är dock att huvuddelen av förslagen bygger på tanken att skattesystemet ska vara transparent och att det ska löna sig att arbeta och att investera. Pär Nuder borde därför läsa rapporten.