Låt gymnasiet kliva ut ur skuggan
Uppsala hamnar man i en gymnasie-skola beroende på var man bor, precis som i grundskolan. Detta är dock regeln som bekräftar undantagen. För i dag har vartenda gymnasium klistrat profiletiketter på sina program, vilket gör att eleverna i Uppsala faktiskt kan välja skola genom profilval. Dessutom har antalet friskolor ökat valfriheten. Mitt i allt detta har den rödgröna majoriteten skapat ett påkostat "universitetsgymnasium" som har nära samarbete med näringsliv och universitet samt betygsintagning.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Samtidigt, medan den styrande majoriteten uppslukas av snickarglädjen i gymna-sieskolebygget, bildas allt hotfullare sprickor i grunden. Allt fler går ut grundskolan utan att klara godkänt i kärnämnena — fribiljetten till de flesta gymnasieprogram. Med betyg först i årskurs åtta blir problemen uppenbara — för sent. När varningsflaggorna för betyget Icke godkänd börjar smattra på vårterminen i årskurs nio är det dags att överlåta problemen på gymnasie-skolan. Med den "nya pedagogiken" och "forskandet"
på egen hand i grundskolan gynnar man kraftigt elever från hem med studietradition. Den som inte kan få stöd hemma är tämligen chanslös. Och här slänger man ut den begåvningsreserv som den gamla bildningsskolan faktiskt kunde och ville utveckla.
Mot denna bakgrund ska man se forskarrapporten om Uppsala — en akademiskt dominerad gymnasieskola av Ida Lidegran, refererad i UNT 10 april. Uppsalas skolor är segregerade, men inte bara mellan invandrare och infödda, rika och fattiga, flickor och pojkar — utan mellan dem som har en studietradition i bagaget och dem som inte har det. Lidegran kallar det utbildningskapitalet: Uppsalas prägel som universitetsstad får konsekvenser för stadens gymnasieskola.
En konsekvens är att naturvetenskapsprogrammet är avgjort större i Uppsala än i riket i snitt. Det är ett program som regeringen vill att många fler ska välja och som ger flest möjligheter till högre utbildning. Att relativt sett fler väljer natur i
Uppsala bör betraktas som något positivt i sig.
Men det görs ändå inte tillräckligt stora ansträngningar för att elever som har förutsättningar ska förmås att välja teoretiska program. Detta arbete måste börja i grundskolan. Det är inte uppväxtmiljön som avgör om man är en matematikbegåvning.
Därför måste det vara skolans uppgift att uppmuntra de elever som riskerar att inte få stimulans hemma.
Gymnasieskolan i Uppsala befinner sig "i skuggan av ett stort universietet", skriver Lidegran. Jo, två, faktiskt. Men skugga? Borde detta inte ge en plats i solen?
Här har Uppsala missat ett guldläge, när man inte involverat sina universitet i hela gymnasiet. Genom satsningen på Rosendalsgymnasiet stimulerar man redan motiverade. Varför inte trigga de mindre motiverade eleverna, ja, alla skolor? "Skuggan" borde kyla rejält!
Ordföranden i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ulrik Wärnsberg (s) vände sanningen på avigan när ha i UNT påpekade att de rödgröna "aldrig haft som syfte att starta en elitskola", och han förklarar betygsintagningen med att "vi kunde inte tro att Rosendal skulle bli så populärt". När Rosendalsgymnasiet startade hösten 2005 hade bara 101 elever sökt de 160 platserna på naturvetenskapsprogrammet. Samhällsvetenskapsprogrammen var populärare. Den rödgröna majoriteten hade dock förordat betygsintagning redan 2004.
Inför nästa gymnasiereform 2007 tänker Uppsala kommun "rensa upp" bland profilprogrammen, så att man inte så lätt ska kunna välja skola längre. Ulrik Wärnsbergs argument är att "eleven ska inte bara träffa dem man ser på granngården".
Med betygsintagning skulle det bli sporrande att kunna ta sig till en önskad skola i en annan stadsdel. Samtidigt ökas studiemotivationen i den sackande grundskolan, där det i dag i regel räcker med godkänt, inte mer, i ynka tre ämnen för att komma in på gymnasiet!
I Lidgrans rapport finns ett exempel att fundera över. Bland eleverna på Forsmarks skola — ett gymnasium med riksintag — kommer färre elever från hem med studietradition än på till exempel Katedralskolan och Lundellska skolan, men de har absolut
högst betyg av alla. De söker nämligen in på betygen. Betygsintagning, förutom att öka studiemotivationen i grundskolan, skulle alltså kunna minska den sociala segregationen. Och så slipper man ju träffa enbart dem från granngården.