ANDREAS JARBLAD: Låt kalla kriget förbli historia

Mediebevakningen av Barack Obamas seger i det amerikanska presidentvalet kastade en viss skugga över många andra händelser under dagarna som följde. Bland annat förmörkades i någon mån den ryska presidenten Dmitrij Medvedevs tal till nationen, som i stora delar var en attack mot USA:s planerade missilförsvar i Europa. I augusti enades som bekant USA och Polen om installation av ett amerikanskt missilförsvar på polskt territorium; en satsning som i kombination med radaranläggningar i Tjeckien ska kunna upptäcka och skjuta ned fientliga missiler från exempelvis Iran och andra "skurkstater".
I sitt tal varnade Medvedev för att en installation av ett amerikanskt missilförsvar, med viss kapacitet att även slå ut kärnvapenbestyckade missiler från Ryssland, hotar maktbalansen mellan kalla krigets tidigare rivaler, och kommer att mötas med motåtgärder. Han hotade med att stationera kortdistansmissiler i Kaliningrad, strategiskt beläget mellan Polen och Litauen, för att "när så blir nödvändigt, neutralisera missilskölden".

Även om man från amerikanskt håll menar att det begränsade missilförsvaret inte är riktat mot Ryssland, och dessutom snabbt skulle kunna mättas av Rysslands enorma kärnvapenarsenal, finns visst fog för oron i Moskva. I teorin skulle ett massivt amerikanskt överraskningsanfall med kärnvapen kunna slå ut en väsentlig del av Rysslands andraslagsförmåga (det som enligt avskräckningslogiken ska förhindra kärnvapenanfall enligt principen ömsesidigt försäkrad förstörelse), och då skulle ett missilförsvar kunna göra skillnad om det en dag kan försvara USA mot huvuddelen av en kvarstående rysk kärnvapenaggression.
Rysslands syn på missilförsvaret bör tas på allvar, och är inte endast en bilateral fråga. Dynamiken kan nämligen komma att spela en betydande roll för den militära stabiliteten i Europa. Polska krav på utökat luftvärn för att skydda missilförsvaret, och inte minst kraven på omfattande amerikanska säkerhetsgarantier utöver vad NATO-medlemskapet innebär kan komma att påverka Rysslands förmåga i såväl Kaliningrad som Vitryssland. Om Ryssland anser sig tvunget att stärka sin trovärdighet som global kärnvapenmakt är det tänkbart att vi får se en rad åtgärder, såsom utökad rysk patrullering med kärnvapenbärare i form av såväl ubåtar som bombflygplan.

Det är svårt att se hur en eskalerande spänning i Europa mellan ett expanderande NATO och ett alltmer trängt Ryssland ligger i någons intresse, allra minst de europeiska ländernas. USA:s tillträdande president har länge uttryckt tveksamhet över missilförsvaret, vilket innebär att EU:s ledare nu har chansen att övertyga USA om att välja en annan väg. Europa har hållit en förvånansvärt låg profil i den här frågan, som om det hela endast var en angelägenhet mellan USA och Ryssland. Det är det inte.