PISA 2012 bekräftade de värsta farhågorna om den svenska grundskolan. Sverige har den sämsta utvecklingen i hela OECD. Resultaten hos de mest lågpresterande eleverna sjunker kraftigast – gapet ökar.
I medierna har syndabockarna och förklaringarna varierat beroende på politisk färg. Jan Björklund, Sossarna, kommunerna, det fria skolvalet, flumpedagogik. Den stora mångfalden i de orsak/verkan-samband som målas upp säger en hel del om frågans komplexitet.
För att överhuvudtaget kunna närma sig ett effektivt angreppssätt är förebilder viktiga.
PISA 2012 toppades av en mängd ostasiatiska länder/orter. Knappast är det ändå där Sverige kan hämta de mest relevanta erfarenheterna. Eller som förbundsordföranden för Finlands svenska lärarförbund, Dan Johansson, uttrycker det: ”Att jämföra våra elevers resultat med dem i Shanghai eller Japan är förryckt. Både kulturen och synen på skolarbetet är väldigt olika. Vår måttstock måste vara Norden och Europa.”
Men också jämfört med närliggande länder halkar Sverige efter.
Finland har ofta framhållits som förebild i den svenska debatten. Trots att även Finlands resultat sjönk i senaste PISA, är man fortfarande bäst i Europa både vad gäller läsförståelse och naturvetenskap. Men hur skiljer sig då Finland från Sverige?
I Finland har läraryrket betydligt högre status än i Sverige. Dels är lönerna högre, men framför allt är antalet platser på lärarutbildningarna begränsade, och höga betyg krävs för att komma in. Det sänder viktiga signaler om att inte vem som helst göre sig besvär.
Synen på kunskap är också en annan i Finland. Att gå ut grundskolan utan godkända betyg är i det närmaste otänkbart.
Stora resurser satsas på svaga elever, och de som ändå inte klarar målen får gå om en klass (i snitt två procent av eleverna).
Specialklasser finns, för dem med stora inlärningssvårigheter, och endast 0,5 procent av eleverna avslutar grundskolan utan godkända betyg. Avsaknaden av möjligheter att ta sig vidare efter grundskolan ses som det verkliga stigmat.
I Sverige saknar 23 procent av eleverna godkänt i ett eller flera ämnen efter grundskolan. Över 12 procent saknar godkända betyg i något av kärnämnena engelska, svenska och matematik, och är således inte behöriga till något program på gymnasiet. OBS-klasserna är sedan länge avskaffade.
Lägg till usla lärarlöner och bottenlåga krav för att komma in på lärarprogrammet, så blir skillnaden än tydligare.
Det lönar sig fortfarande att snegla på Finland.