Dåden visar hur svårt det är för varje samhälle att skydda sig mot personer som bestämt sig för att till varje pris döda andra. I Ankara var den man som sköt ihjäl den ryske ambassadören Andrej Karlov polis och säkerligen fullt medveten om att han själv skulle bli skjuten efter mordet. I Berlin kapades en lastbil av en fanatiker som mördade föraren och sedan styrde rakt in i folkmassan på julmarknaden vid Kurfürstendamm.
Även om de två dåden är mycket olika varandra är någon form av koppling mellan dessa terrorhandlingar och organisationer som al-Qaida och Islamiska staten lätt att föreställa sig. Grupperna har många likheter, men konkurrerar samtidigt med varandra om att ha starkast dragningskraft på potentiella rekryter runt om i världen. När IS pressas tillbaka i Irak och Syrien ökar också risken för attacker på andra håll.
Rysslands bombningar i Syrien, till stöd för president Bashar al-Assads blodsbesudlade regim, har motiverats med kampen mot IS men har i verkligheten snarast riktats mot andra måltavlor. Turkiet har samtidigt gett stöd till rebellsidan i Syrien. Någon av dessa två faktorer – eller båda – kan mycket väl ha räckt för som inspiration för den turkiska polis som mördade den ryska ambassadören. Kort efter dådet utbröt skottlossning också utanför den amerikanska ambassaden.
Mannen som kapade lastbilen i Berlin dödade minst elva personer, förutom den mördade chauffören, och skadade minst 48. Dådet påminner om det som ägde rum på strandpromenaden i Nice den 14 juli. Uppgifterna i går att kaparen var en asylsökande från Pakistan var enligt tidningen Die Welt felaktiga och gärningsmannens identitet var under tisdagen oklar.
Det är värt att påminna om de analyser som säger att varje ”utbildad” terrorist är en stor investering från terrororganisationernas sida och att det därför är osannolikt att man vill riskera sin investering i ett osäkert flyktföretag till Europa. Det skulle i så fall vara mer ”rationellt” att rekrytera bland instabila personer som redan befinner sig här. Att ett kategoriskt stopp för flyktinginvandring från Mellanöstern skulle göra Europa säkrare är naturligtvis ett alldeles för enkelt resonemang.
Det som behövs är ett effektivt polisarbete och att säkerhetspolisen i alla Europas stater verkligen delar all relevant information med varandra. Här har brister påtalats vid flera terrordåd, både i år och tidigare. Antalet sådana är dessvärre stort, och ännu större i Mellanöstern – i går i Jordanien.
Säpo ser dock inte i dag någon anledning att ytterligare gradera upp hotbilden i Sverige. Det vi alla kan göra är att fortsätta våra liv som vanligt och inte ge terrorister någon anledning att tro att de kan få oss att ge upp våra friheter och vår öppenhet.