I dag kan delstaten Kalifornien i USA vakna upp med en ny lag. Om förslaget röstas igenom i samband med kongressvalet får alla över 21 år rätt att ha upp till 28 gram marijuana för eget bruk. Samtidigt diskuterar FN avkriminalisering av innehav och användning av narkotika i en ny rapport (UNT Debatt, 1/11).
Ju fler gånger ordet ”legalisering” nämns i samband med narkotika, desto mer vana vid tanken blir vi, även i ett mycket restriktivt land som Sverige. Med tiden kan vi också ta till oss den förrädiska uppdelningen i ”tunga” och ”lätta” droger, att likt Nederländerna ta steg mot att legalisera cannabisdrogerna hasch och marijuana. Det är en farlig väg.
Det främsta Skälet till att förespråka legalisering är de många negativa effekterna av kriminaliseringen. I Mexiko skördas nu tusentals offer i knarkkriget, när kartellerna slåss om herraväldet över hanteringen. I Colombia har antalet mordoffer periodvis varit ännu högre, särskilt under kokainets etablering på 1980-talet.
Och i brukarländerna, främst Nordamerika och Europa, skapas kriminaliteten i de sista leden fram till konsumenten, genom gatuförsäljningen och brottslighet till följd av de höga priserna.
Men som bland andra Magnus Linton visat i sin bok Cocaina har kriget mot knarket egentligen aldrig varit mer än skenbart framgångsrikt. Flygbesprutningen av kokaplantager i Colombia ledde bara till mer fattigdom bland de lägsta i narkotikakedjan, bönderna. Antalet plantor minskade inte. Och storskaliga militära operationer i landet, som till slut ledde till mordet på gudfadern Pablo Escobar 1993, innebar bara att konkurrerande karteller tog över.
Kalifornien kan i dag dra fel slutsats av de misslyckade insatserna mot produktionen och smugglingen. Legalisering är ingen lösning. Den enda framkomliga vägen är i stället att minska användadet och därmed strypa efterfrågan på narkotika.
Frågan om narkotikans farlighet har en nyckelroll i kampen mot bruket. Här finns många uppfattningar, som går på tvärs mot vetenskapen, om att riskerna ska ha överdrivits. Det finns också medicinska studier som tyder på att alkoholen skulle vara den allra farligaste drogen (The Lancet, 1/11). Men inga studier har någonsin visat att narkotika inte skadar människor.
Enligt den statliga Missbruksutredningen kostar det totala missbruket i Sverige 150 miljarder kronor per år. Narkotikan (62 miljarder) står för en nästan lika stor del som alkoholen (66 miljarder), trots begränsad omfattning. Hänsyn till offren och familjerna, samt samhällskostnaderna, är de främsta argumenten mot legalisering av narkotika. Satsning på missbruksvård, tydlig information och normgivande lagstiftning är fortfarande den enda möjligheten. Legalisering vore att ge upp. Bara för att det redan finns farliga droger som alkohol behöver man inte öppna för fler.