Dessa båda investeringar är viktiga för Uppsalas infrastruktur. Förhoppningsvis kan också den händelse som sannolikt kommer att märkas mest i Uppsala nästa år, 300-årsminnet av Carl von Linnés födelse, komma att visa sig vara en investering för framtiden.
Carl von Linné föddes i Småland men det var i Uppsala han utförde sin stora gärning som fick avgörande betydelse för den naturvetenskapliga forskningen. Jubileet har förberetts under flera år och på många håll i staden. Uppsala universitet har förberett firandet, bland annat genom att Statens fastighetsverk rustat upp Linneanum i Botaniska trädgården och med ett digert program med Linnés gärning som vetenskaplig grund. Lantbruksuniversitetet SLU förbereder också högtidlighållandet av Linnés födelse. Uppsala kommun har sett firandet som ett viktigt kommunalt ansvar och har låtit Linnés liv få göra avtryck i såväl landskap som stadsbild. Stadsträdgården kommer att få extra utsmyckning av blomster och i höstas petade ett antal skolelever ned krokuslökar i Slottsbacken som ska blomma i vår. Linnés vandringsstigar har återskapats och runt och vid Hammarby försöker man återställa det landskap som fanns på Linnés tid.
Det är på tiden att Carl von Linné får inta sin rättmätiga position i Uppsalas historia och stadsbild. Hittills har hans minne behandlats med märkvärdigt lätt hand. Visst finns hans vetenskapliga kvarlåtenskap på Uppsala universitet, Linnéträdgården, Linnés Hammarby och Sävja och men de flesta Uppsalabor har nog inte tänkt på att en av Sveriges internationellt sett och genom tiderna mest kända personer levde i Uppsala på 1700-talet. Många anser att Linné är mer berömd utomlands än i Sverige.
Orsaken till detta får sökas på fler håll. Större delen av Linnés kvarlåtenskap såldes efter hans död. Den kom att hamna i Storbritannien och numera vårdar Linnean Society i London stora delar av hans herbarium, hans brev, böcker i originalupplagor osv. Svensken är helt enkelt tvungen att fara till London för att se hans Systema Naturae eller hans pressade exemplar av Kungsängsliljan, även om naturligtvis åtskilligt finns kvar i Sverige.
En annan orsak kan vara att Uppsala universitet vårdat Linnéarvet som en inomakademisk, inomvetenskaplig angelägenhet, inte alltid tillgängligt för allmänheten. I dag är det inte längre så och den som vill söka Linné kan gå till exempelvis Linnémuseet, Linnéträdgården, Hammarby, Sävja, Museum Gustavianum och Carolina Rediviva.
En tredje orsak kan vara att naturvetenskap i allmänhet och biologi i synnerhet inte ingår i det som i dag skulle kunna kallas vanlig allmänbildning. Hur många av Sveriges studenter vet t ex vilken betydelse Linné hade för Darwins evolutionsidéer?
I själva verket spelar Uppsala en historisk roll för den internationella botaniken och zoologin. Det var i Uppsala Linné plockade de växter som han sedan examinerade och namngav ur populationer som man än i dag finner på ängar, i skogar och vid dikesrenar i Uppsala och dess närhet.
Inför Linnéjubileet har flera viktiga aktörer samlats till samarbete. Förhoppningsvis kommer det att visa sig fruktbärande under jubileumsåret. Men det får inte ta slut där. Samarbetet mellan kommunen, länsstyrelsen och Uppsalas två universitet måste få en fortsättning som visar Uppsalaborna, det övriga Sverige och internationella besökare att Uppsala vårdar minnet av Linné väl för framtiden.
Det betyder att hela Linnéarvet blir tillgängligt för allmänheten på ett mer generöst sätt än hittills, kanske genom en ny organisation, och att Uppsala visar att man tagit upp tråden från 1700-talet, den tråd som visar att många av Linnés idéer gäller än i dag. Linné var en stor pedagog som kunde entusiasmera studenterna, han hade breda kontakter med den internationella forskarvärlden och han gjorde banbrytande insatser för vetenskapen. Kort sagt: han är en förebild också för morgondagens Uppsala.
Kersti Kollberg | Fristående kolumnist
kersti.kollberg@telia.com
kersti.kollberg@telia.com