GUNVOR HILD&EACUTE;N FRIST&ARING;ENDE KOLUMNIST: Lönerna kommer nog att stiga ändå

Sjuksköterskornas strejk möts med stor sympati. De gör ett viktigt jobb, har en lång utbildning och ofta en ganska dålig lön. De behöver ett rejält lönelyft, anser många. Därför är det rätt att strejka. Men arbetsgivarna förlorar inga pengar på strejken. Tvärtom tjänar de pengar eftersom strejkande sjuksköterskor inte får någon lön. Tanken bakom strejken är att de sjuka ska drabbas så hårt att arbetsgivarna måste ge efter. Redan har Socialstyrelsen fått en anmälan om att svårt sjuka cancerpatienter inte får nödvändiga operationer. Det blir en kamp om opinionen.
Men sjuksköterskorna är inte det enda kvinnodominerade och viktiga yrke som har en förhållandevis låg lön. Lärarfacken har redan gjort klart att om sjuksköterskorna får stora påslag måste också lärarna få det. Och det finns fler lågavlönade akademikeryrken, exempelvis socionomer. Risken för spridning inom den offentliga sektorn är stor och med den risken för skattehöjningar och inflation.

En annan komplikation är Vårdförbundets ledning. Där var man beredd att acceptera medlarnas bud men blev överkörd av kongressen och så blev det strejk. Dagens ledare har alltså inte medlemmarnas förtroende. Hur ska arbetsgivarna kunna förhandla när Vårdförbundets medlemmar inte accepterar sin lednings beslut? Ett nytt bud kan godkännas tidigast av nästa extrakongress 13-15 maj. Vad händer om kongressen säger nej då också? Måste ledningen avgå? Hur långvarig kan strejken bli?
I det nya förslaget till stadgar finns inte längre bestämmelsen med att avtalen måste godkännas av kongressen. Men ännu gäller de gamla stadgarna. Och med tanke på stridsviljan hos medlemmarna ser utsikterna för ett snabbt slut på konflikten inte ljusa ut. Men hur länge räcker strejkkassan?
Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund har dessutom begått en osannolik dumhet genom att ställa upp som talare på vänsterpartiets firande 1 maj mitt under pågående strejk. Därigenom blir konflikten partipolitisk på ett sätt som bara kan slå mot sjuksköterskorna själva.

Löner sätts inte efter hur värdefullt arbetet är eller hur lång utbildning de anställda har. De sätts efter marknadens krav och när det gäller den offentliga sektorn också tillgången på pengar. Anser politikerna att de inte kan höja kommunalskatten är alternativet nedskärningar. Båda lösningarna drabbar sjuksköterskorna själva.
Men behovet av att rekrytera nya sjuksköterskor växer hela tiden. Det talar för att lönerna kommer att stiga oavsett avtal. Tillkomsten av privata alternativ talar också för höjda löner. Så om sjuksköterskorna blir besvikna över det nya avtalet - vilket de sannolikt blir - kan de försöka trösta sig med att lönerna nog kommer att stiga mer ändå.