Mer än vart tredje ärende hos kronofogden rör en obetald studieskuld. Det är tydligt att många studenter har svårt att betala igen sina studielån när den sista tentan är skriven. Studieskulderna som ligger hos kronofogden uppgår till nästan en miljard kronor, en fördubbling på tre år.
Förklaringen är att hela studiemedelssystemet gjordes om 2001. Bland annat infördes tuffare krav på återbetalning. Tidigare behövde en student betala maximalt fyra procent av inkomsten när han eller hon började jobba. Den som inte hann betala tillbaka hela skulden före pensionsåldern fick den automatiskt avskriven.
Nu för tiden ska skulden betalas av på maximalt 25 år och någon automatiskt begränsning av hur stor andel av inkomsten som ska betalas finns inte. Men det finns en så kallad trygghetsregel, som innebär att man som mest betalar fem eller sju procent av inkomsten om man har låg inkomst. Man måste dock själv ansöka om nedsättning, vilket många studenter har missat - därav alla ärenden hos kronofogden.
Detta är naturligtvis allvarligt av flera skäl. Staten kan inte gå miste om så stora summor i längden - det var ju ett av huvudmotiven till att det gamla studiestödssystemet avskaffades. Och ingen tjänar på att studenter hamnar i ekonomiska trångmål innan de ens har hunnit komma ut på arbetsmarknaden.
Men det finns ändå anledning att påminna om att det svenska studiestödssystemet i grunden är mycket generöst. Utan det skulle föräldrarnas ekonomi i stor utsträckning avgöra vem som ska ha tillträde till den högre utbildningen. Och studielånen är faktiskt lån och inte bidrag. De skall betalas tillbaka.
Det verkliga problemet med dagens system är den ekonomiska otryggheten under sommarmånaderna. Studiemedel betalas endast ut tio av årets tolv månader. Samtidigt beräknas bostads- och socialbidrag på hela årets inkomster.
Den som av någon anledning inte lyckas skaffa sig ett sommarjobb hamnar alltså helt utanför det sociala skyddsnätet. För den som inte har en grundläggande ekonomisk trygghet hos mamma eller pappa kan studierna därför bli ett stort risktagande
Och än värre är att detta risktagande inte ens är särskilt ekonomiskt lönsamt. Det är inte ovanligt att de som inte har studerat vid högskola tjänar mer under en livstid än den som har satt sig i skuld hos CSN.
I det perspektivet är det ett mindre problem att många studenter inte har tagit reda på hur trygghetsregeln vid återbetalning fungerar. Informationen står trots allt på CSN:s hemsida.