Lysande utsikter för Uppsalas elever

Gymnasiereformen som skulle ha sjösatts nästa år skjuts på framtiden. Den kommer inte heller att få den utformning som dem förra regeringen tänkte sig. I stället föreslår skolminister Jan Björklund en ny och både djupare och bredare omvandling av gymnasieskolan, en omvandling som kommer att ta längre tid att genomföra än den plan som föreligger nu.
Det kan bli världens chans för morgondagens gymnasieelever, med förhoppningsvis en större mångfald och växande möjligheter att, utan att ge avkall på en hög gemensam kunskapsnivå för hela riket, anknyta starkare till lokala förutsättningar.
För Uppsalas ungdomar är utsikterna lysande. Större mångfald borde ju leda till att Uppsalas elever kunde dra större nytta än hittills av att det faktiskt finns två universitet i kommunen. I själva verket är det märkligt att inte kontaktytorna mellan universitetsutbildningarna och gymnasieskolorna är större.

Skolministern har framfört en idé som diskuterats av och till de senaste decennierna men som ännu inte förverkligats: lektoraten för disputerade lärare borde återupprättas i gymnasieskolorna.
Till att börja med borde 1 000 nya lektorstjänster kunna införas i landet, anser skolministern.
Men har kommunerna verkligen råd med det? Den frågan kan förstås ställas, samtidigt som man kan fråga sig om landet har råd att undvara den kompetens som finns på universitets- och högskoleorterna.
Till att börja med kan man tänka sig en lösning som bygger på samverkan. Kanske kunde doktorer från de skilda ämnesområdena vara adjungerade till gymnasieskolorna med uppgift att stå för undervisning ett överenskommet antal timmar. Det skulle innebära att intresserade gymnasieelever skulle få en extra stimulans inte minst i naturvetenskapliga ämnen att fortsätta vidare till universitet och högskolor. Och de elever som inte har sin håg åt detta får ändå sin gymnasieutbildning uppgraderad och större kunskaper än vad som är fallet i dag.
Ökad kontakt mellan universitet och lokala gymnasieskolor kan också kompensera de elever som inte kommer från studieinriktade miljöer. I skolan kan de få den stimulans som andra elever får hemma vid frukostbordet.

Blir inte det en alltför elitistisk gymnasieskola? Naturligtvis inte. Varje chans att få ökad kunskap, oavsett vilket ämnesområde det gäller, bör tas till vara. Alltför länge har ungdomarna i Carl von Linnés egen stad fått lämna skolan utan att ha påverkats nämnvärt av den store vetenskapsmannens banbrytande syn på inte bara naturen utan också andra områden.
Exkursioner i naturen där deltagarna själva söker och med hjälp av exkursionsledaren kommer fram till svaren på frågorna var ett av Linnés bidrag till den pedagogiska utvecklingen. Den metoden går att applicera på många andra kunskapsområden och inlärningsfält.
I själva verket borde alla skolor i Uppsala, inte bara Linnéskolan, vara ?Linnéskolor?.