Maktens arrogans
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Redan vid en hastig blick framstår Riksrevisionens hemsida som en enda lång klagosång. Det kan säkert uppfattas som gnälligt av vissa, petimäteraktigt av andra och direkt besvärande för somliga. Det sistnämnda i synnerhet av dem som drabbas av kritiken.
Men nu är det så Riksrevisionens uppdrag ser ut: "Att bidra till god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten genom en oberoende granskning av all statlig verksamhet." Varje felaktigt använd skattekrona är en stöld från folket, formulerade sig en gång förre socialministern Gustav Möller (s). Av den anledningen måste naturligtvis statens alla myndigheter - inklusive regeringen - vara utsatta för kontroll.
Ändå föredrar socialdemokraterna i riksdagen, som vanligt flankerade av vänsterpartister och miljöpartister, att förpassa Riksrevisionens rapporter till en undangömd vrå. Av de 25 rapporter som hittills har behandlats av riksdagen har mer än tre
fjärdedelar fått tummen ner av riksdagsmajoriteten. Det betyder i klartext att regeringspartiet och dess stödpartier inte tar Riksrevisionens kritik, eller dess förslag på förbättringar, på allvar.
Det kan inte beskrivas med något annat ord än arrogans, arrogans inför Riksrevisionens roll som oberoende granskare. Och arrogans inför medborgarna som förtjänar rättssäkerhet och effektivitet i den statliga förvaltningen.