Maktfullkomlig utnämning
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Utnämningen har inte oväntat mött stark kritik hos de båda fackliga organisationerna på UD, ST-UF och UPF. De har begärt central förhandling med anledning av utnämningen och ordföranden i ST-UF Åke Isaksson skräder inte orden. Det är otillständigt, säger han i en kommentar.
Uppenbarligen är statsminister Göran Persson helt oåtkomlig för den kritik mot hans utnämningsmakt som uttalades för en vecka sedan i SVT-programmet Dokument inifrån.
Där visades hur de cirka 500 höga posterna i den svenska statsförvaltningen nästan uteslutande gick till personer som statsministern själv ville belöna alternativt placera.
Att de flesta posterna gick till socialdemokrater framgick, men också att centern belönades för samarbetsåren under 90-talet.
Hittills har statsministern begränsat sin utnämningsmakt till de allra högsta posterna, t ex ambassadörer.
Nu räcker tydligen inte dessa längre till utan utnämningarna får gå ned ett trappsteg, till de poster som hittills varit förbehållna yrkesdiplomater.
Det ska inte uteslutas att Anders Ljunggren har kvalifikationer för att uppfylla de krav som kan ställas på en svensk minister i Helsingfors — men ingenting i ärendet bevisar det. Att vara generalsekreterare i Föreningen Norden kräver förvisso sin man men om det räcker för den aktuella posten är ovisst.
Självfallet ska personer som gjort en politisk karriär inte diskrimineras i tjänstetillsättningar. I ett skede då utrikesförvaltningen skärskådats och till vissa delar befunnits inte motsvara rimligt ställda krav på kompetens är det dock häpnadsväckande att statsministern inte visar minsta lyhördhet inför den uttalade kritiken.
Det finns många skäl till ett maktskifte i Sverige. Ett av de tyngsta är chansen att göra upp med den utmanande utnämningsmakten.