Mardrömmen över
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Det är den viktiga politiska och symboliska innebörden av den uppgörelse om energipolitiken som Allians för Sverige i går offentliggjorde efter skickligt förarbete, inte minst av centerpartiet och folkpartiet.
Det kan tyckas paradoxalt att en uppgörelse där de både partier som stod längst från varandra gjort så förhållandevis små positionsförflyttningar får så stora verkningar.
Inget av dem har givit upp sin ståndpunkt i sak. Centern är fortfarande för en avveckling av kärnkraften, folkpartiet har inte ändrat uppfattning om behovet av en utbyggnad. Men bägge är överens om att avstå från att driva dessa uppfattningar under den kommande mandatperioden - och bägge har, såvitt man förstår, visat respekt och ödmjukhet för varandra under den process som ledde fram till uppgörelsen.
Eftersom centern haft ett energisamarbete med socialdemokraterna och vänsterpartiet är det, rent optiskt, det partiet som fått röra sig mest - men när samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin i en typisk kommentar försöker slå in en kil och kora segrare och förlorare kan man konstatera att centern nu fått de övriga borgerliga partiernas stöd för systemet med gröna elcertifikat, rimligen ingen liten framgång från partiets utgångspunkt.
Uppgörelsen om kärnkraften gäller i praktiken för den kommande mandatperioden. Vårdas den på det sätt man efter gårdagen har rätt att förvänta sig bör den kunna utvecklas och stärkas under kommande mandatperioder.
Uppgörelsen handlar överhuvud taghet mer om principer än om siffror, vilket av en del bedömare redan hunnit döma ut som en svaghet.
Den kritiken är svår att ta på riktigt allvar. Vinner de borgerliga valet och bildar regering kommer gårdagens uppgörelse att ligga till grund för den nya regerinens miljö- och energipolitik. Då blir det också dags att sätta siffror på politiken. Att göra det redan nu vore oseriöst - i synnerhet som allianspartierna i går deklarerade sin avsikt att bjuda in socialdemokraterna till en blocköverskridande uppgörelse om energipolitiken som syftar till att skapa långsiktiga och stabila spelregler, till fördel för såväl producenter som konsumenter. Det är en riktig, men svår ambition - som inte skulle underlättas om de borgerliga gick in i eventuella förhandlingar med ett helt låst mandat.
Attityden i uppgörelsen är öppen. Det handlar både om att säkra tillgången på energi i dag och samtidigt för framtiden öppna för ett stadigt ökat inslag förnybar energi - och att stimulera forskning om och utveckling av ny miljövänlig energiteknik.
Ambitionen att använda EU som hävstång, både samarbeta och påverka för att nå snabba och kraftfulla resultat, tycks vara större än hos den nuvarande majoriteten, med dess mer tvetydiga hållning till EU.
Det handlar mer om en ansats, än om ett helt färdigt program. Det må anklagas för att vara vagt, men det bygger ändå på tydliga och väldefinieriade principer. Vänsterkartellen har tre partier och två linjer att erbjuda.