Mardrömsscenario? Partierna avgör själva
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Under hösten har Sverigedemokraterna börjat dala i opinionen. Men det betyder inte att problemet försvinner. Och därför är genomgången i senaste numret av tidskriften Neo om vad som skulle kunna ske om partiet tar plats i riksdagen 2010 välkommen.
Man skissar på tre scenarier om riksdagens skulle få ett åttonde parti: en mittenregering med s, mp, fp och c; en fortsatt alliansregering med (passivt) stöd av Sverigedemokraterna; eller en stor koalition mellan socialdemokrater och moderater. De första två skulle kunna bli verklighet.
Men frågan är om ett nytt parti verkligen tar plats i plenisalen om två år. Steget från kommunalt missnöjesparti, hur salongsfähigt det än försöker framstå, till etablerat riksdagsparti är längre än man tror.
Och problemet är inte bara Sverigedemokraterna utan lika mycket de åsikter man representerar. Andra partiers makthunger får inte tränga undan principen om allas lika värde. Det finns säkert både politiker och tjänstemän som tyvärr är beredda att sälja ut sina ideal för ytterligare en mandatperiod vid makten. Men partier som kallar sig liberala ska inte bygga sin majoritet på ett parti med en främlingsfientlig agenda.
Viktigare är dock att man inte anpassar sin politik efter sd. Om man gör sitt yttersta för att hålla Sverigedemokraterna utanför, men i praktiken för en invandringsfientlig politik, är ingenting vunnet.
I Neo diskuteras sannolikheten att Sverigedemokraterna tar plats i riksdagen. Statsvetaren Marie Demker tror att valrörelsens fokus kommer att påverka partiets chanser att bryta fyraprocentsspärren: "... just sociokulturella frågor kan vinna över väljare (till sd) när de ekonomiska klyftorna blir mindre relevanta ..."
I Demkers påpekanden ligger både hopp och hot. Riksdagspartierna har avgörandet i sina egna händer. Om valrörelsen handlar om sociala och ekonomiska frågor, om man tar upp frågor som integration och sysselsättning, då minskar sannolikheten att Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen. Skulle de ändå göra det är förutsättningarna för en blocköverskridande regering större än om valrörelsen reduceras till en kamp om vem som bäst kan flörta med främlingsfientliga värderingar. Och bana väg för ett parti som är mer än bara populister
För Sverigedemokraterna är inte Dansk folkeparti eller Fremskrittspartiet. Partiet har sina rötter i en mycket mörkare mylla än ett populistiskt skatte- och överhetsmissnöje. Och det är en politisk kraft som de etablerade partierna inte får anpassa sig efter.