Märkligt abortutspel
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Att dessa kyrkliga ledare handskas så vårdslöst med ordet paradis säger en hel del om nivån på den abortdebatt som oväntat har blossat upp i Sverige.
Den fria abortens motståndare hävdar också att Sverige kommer att uppmuntra till "abortturism" - ett annat osmakligt begrepp i debatten. Våndan inför att avbryta en graviditet kan knappast jämföras med en dag på stranden eller dagsutflykter med bilen.
Bakgrunden är förstås det regeringsförslag som gör det möjligt för medborgare i andra EU-länder att komma till Sverige och göra abort efter tolfte graviditetsveckan. De flesta andra länder har en mer restriktiv abortlagstiftning än Sverige - i EU-landet Malta är aborter helt förbjudna.
Den liberala svenska abortlagstiftningen har ett brett stöd bland befolkningen och i riksdagen, och utgår från kvinnans självklara rätt att bestämma över sin egen kropp. Men man ska inte inbilla sig att detta är en fråga utan nyanser och svåra avvägningar. Även i länder där abort är olaglig tillåts ofta att en graviditet avbryts om moderns liv står på spel. Och i inget land är rätten till abort absolut - då hade den gällt ända fram till förlossningen.
Dessa nyanser går helt förlorade när centerpartiets kvinnoförbund nu ger sig in i debatten. Utländska kvinnor ska inte enbart ha rätt att göra abort i Sverige. Svenska skattebetalare bör också plocka upp notan.
"Kvinnor i Polen och Irland som har pengar kan redan i dag få en säker abort. Men vi vill också stötta och hjälpa de andra kvinnorna," säger riksdagsledamoten Annika Qarlsson till SvD.
Vid en första anblick kan det verka solidariskt. Men i själva verket är det en märklig princip kvinnoförbundet ger uttryck för. Varför bara stötta kvinnor från Polen, Irland och andra europeiska länder - varför inte kvinnor från hela världen? Och är det bara inom detta område som svenska skattebetalare ska solidarisera sig med folk utanför vårt lands gränser? Varför inte lungsjuka eller lama? Och varför bara inom sjukvårdsområdet?
På samma sätt som svenska medborgare får betala för vård i utlandet är det rimligt att utländska medborgare betalar för den vård de får i Sverige. Upprätthåller man den principen blir det dessutom svårt att argumentera för att svenska läkare ska behandla kvinnor olika beroende på vilket pass de har i handväskan.