Maskeringsförbud motiverat
LEDARE Det fanns en tid då demonstrationer alltid var fredliga. Plakat och banderoller med mer eller mindre fyndiga, eller förargelseväckande, slagord. Taktfasta talkörer. Knutna nävar som det mest hotfulla.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Då handlar det inte längre om ett inslag i en legitim och respektabel opinionsbildning — utan om att använda naket våld för att förstöra och skrämma. Arbetsredskapet är inte paroller och slagord — utan stenar, flaskor, baseballträn. För den nya tidens ljusskygga "demonstranter" är det heller inte tal om att visa sitt ansikte och våga stå för sin åsikt. Nej, maskerade är de, dolda i rånarluvor, sjalar och mössor.
Förra veckan var det en stödgala för Israel på Nalen i Stockholm som attackerades av vänsterhuliganer. I lördags blev det tumult i Göteborg när huliganer på den motsatta ytterlighetskanten skulle "demonstrera" — och polisen hade all möda i världen att hindra dem från att drabba samman med motdemonstranter.
Den senaste tidens händelser har föranlett justitieminister Thomas Bodström att avisera ett förslag om förbud mot maskering vid demonstrationer. Detta förslag fanns bland de åtgärder som rekommenderades av den utredning som granskade Göteborgskravallerna i juni 2001. Tunga remissinstanser har ställt sig avvisande, men regeringen tycks ändå ha bestämt sig för att genomföra förslaget.
Det är ett förvisso inte problemfritt, men från principiella utgångspunkter ändå mycket tilltalande ställningstagande.
Den i en demokrati som Sverige mycket rimliga huvudregeln är att den som demonstrerar för en åsikt också skall visa sitt ansikte. En del aktivisters tal om nödvändigheten av maskering för att skydda sig mot den "fascistiska statsmakten och dess polis" är
rent trams. Ett maskeringsförbud ökar dessutom pressen på dem som arrangerar en demonstration att hålla rent från ljusskygga våldsverkare.
Naturligtvis finns det problem med ett maskeringsförbud. Det mest uppenbara är att personer som kommer från länder med diktatoriska regimer löper risk att utsätta sig själva eller sin familj och släkt för repressalier om deras identitet röjs vid en demonstration.
För sådana fall, och troligen en del andra, måste det göras undantag. Att lagtekniskt formulera en heltäckande lista på undantag är förmodligen mycket svårt, om inte rent av omöjligt.
En del gränsdragningsproblem lär bli omöjliga att undvika, men kan med tiden lösas med hjälp av den rättspraxis som rimligen kommer att växa fram.