I skuggan av maktspelet i Egypten fortsätter ett allvarligt problem att drabba landets invånare. Human Rights Watch rapporterade 91 fall av våldtäkter under protesterna på Tahrirtorget mellan den 30 juni och 4 juli. Sedan förra veckan har siffran växt till över 170 fall enligt den egyptiska organisationen Operation Anti Sexual Harassment. Många vågar inte anmäla övergrepp och myndigheterna bryr sig inte om problemet. I polisens ögon är våldtäktsoffer prostituerade. I vissa fall har polis och militär själva förgripit sig på kvinnor.
I Egypten handlar det om opportunister som tar tillfället i akt men även om politiskt motiverade handlingar. ”Kvinnor som demonstrerar på Tahrirtorget har ingen skam i kroppen. De ber om att bli våldtagna”, sa en känd egyptisk predikant för Salafisterna tidigare i februari. Kvinnorna har inget att göra i politiken, de är ett redskap för att sköta om männen, lyder extremisternas budskap. I kampen för ett fritt Egypten finns det krafter som vill hålla fast kvinnor i männens grepp.
Det är inte bara i Egypten människor faller offer för sexuellt våld och gruppvåldtäkter. Det är ett världsomspännande problem. I Storbritannien används våldtäkter som ett verktyg i de kriminella gängens krig över territorium. I Indien väntas domen efter den uppmärksammade gruppvåldtäkten i New Delhi presenteras om två veckor. Sydafrika har högst antal våldtäkter i världen. I Sudan är sexuellt våld fortfarande ett vanligt inslag i civilbefolkningens vardag.
Det är inte bara kvinnor som faller offer för våldtäkter. Även män utsätts för sexuellt våld. I diktaturens Iran rapporterar människorättsorganisationer om brutala, sexuella övergrepp på regimkritiska män i landets fängelser.
Våldtäkter är ett skammens vapen. Offret ska förnedras, skrämmas till tystnad och domineras. I militära konflikter används systematiska våldtäkter för att bryta upp familjer. En vanlig uppfattning är att familjens heder blir kränkt när en familjemedlem våldtas. I de värsta fallen lämnas offret åt sitt eget öde – övergiven av familj och vänner.
I en FN-resolution 2008 beslutade Säkerhetsrådet att fördöma sexuellt våld i konflikter. Enligt resolutionen kan våldtäkt utgöra krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Tidigare i april meddelade även G8 att man ska satsa på att motverka sexuellt våld. Det är viktiga markeringar i en värld där våldtäktsförbrytare kunnat gå fria.
I efterkrigstidens Libyen har det folkvalda parlamentet beslutat att klassificera våldtäkt som krigsbrott. Brottslingar kan komma att dömas till livstidsfängelse. Processen har drivits på av kvinnor som föll offer för soldaternas våldtäkter i inbördeskriget. Det libyska exemplet visar på behovet av att omvärlden ger stöd åt dessa krafter som dagligen kämpar för en bättre och tryggare vardag.