Mer engagemang mot mobbning!
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Om mobbningen ökar eller minskar i omfattning, eller om den rent av håller sig på en stadig nivå, är svårt att veta. Nyligen berättade Bris, Barnens rätt i samhället, att fler och fler barn kontaktar dem just för att de på ett eller annat sätt blir mobbade. Det handlar om allt från pojkar som mår dåligt av verbala tillmälen till flickor som i desperation skär sig själva. Enligt Gävleforskarna Peter Gill och Anne-Lie Lindström handlar dessutom vart tredje mobbningsfall om lärare som kränker elever.
Siffrorna är - som alltid - osäkra, men påvisar problemets komplexitet. När det gäller mobbning vet vi dessutom att mörkertalet är stort. Den som blir mobbad känner ofta skuld och drar sig för att berätta för föräldrar, lärare eller andra vuxna. Tilltron till skolan, eller andra instanser som barn- och ungdomspsykiatrin, är låg, berättar Bris.
Den offentliga debatten om mobbning har länge handlat om huruvida det är rätt eller fel att tvinga mobbare byta skola. Förslagets kritiker hävdar att det inte löser några problem att flytta elever från en skola till en annan.
Det är, till att börja med, helt felaktigt. Det förekommer redan att offret, och hans eller hennes föräldrar, inte ser någon annan utväg än att bokstavligen fly plågoandarna. Detta sänder de mest märkliga signaler. I de fall där inga andra medel står till buds vore det naturligtvis rimligare om förövaren fick flytta på sig.
Men i de flesta fall är frågan om flytt inte ens aktuell. Vardagsmobbningen är ofta subtil, men inte desto mindre brutal. I Sverige ska alla skolor ha handlingsplaner både för att förebygga mobbning och hantera de situationer som uppstår, men det fungerar långtifrån alltid. Enligt Peter Gill och Anne-Lie Lindströms undersökning väljer lärare och rektorer ofta att låta saken bero. Den norske forskaren Dan Olweus spär på kritiken: Han menar att Sverige slösar med resurser och ofta sysslar med "meningslösa akutinsatser".
Naturligtvis finns exempel på motsatsen - engagerade lärare, skolledare som arbetar målmedvetet och effektivt för att motverka mobbning. Men den generella bilden är ändå att detta är ett eftersatt område. Att regeringen nu ger Myndigheten för skolutveckling 40 friska miljoner för att presentera handlingsplaner som är baserade i forskning är därför positivt. Men det uppdraget ska slutredovisas först 2010. De elever som redan i dag går till skolan med en klump i magen behöver hjälp fortare än så.