Mer märkning förvirrar­ bara mer

Uppsala2008-07-19 00:01
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.
Det är inte lätt att handla mat nu för tiden. Man ska som ansvarsfull konsument fundera över pris, klimatpåverkan och produktens innehåll. Och som om inte det vore tillräckligt ska man också fundera över om maten är nyttig, vilket har blivit betydligt svårare nu när experterna är oense.
I New York får restauranger och kaféer böter om de inte redovisar hur många kalorier deras mat innehåller. Men alla som köper en bakelse vet väl att den innehåller en massa kalorier. Att folk blir tjocka beror inte på att de inte vet att viss mat innehåller många kalorier.
Kalorimärkning blir desto mer kontroversiell efter den nyligen publicerade stora vetenskapliga undersökningen som tyder på att fett inte är farligt för vikten. Snarare tycks det förhålla sig så att om en person äter fett blir han mätt och äter inte så mycket annat. "Smalmat", som grönsaker, är nyttigt men mättar inte så mycket. Resultatet blir därför ofta att man små­äter. Inte minst av det skälet är kalorimärkning fel. Den kan leda till en falsk säkerhet, så att man tror att man vet hur man ska äta för att banta.
Lika fel är märkning om vad som inte finns i en vara. Inget hårt bröd innehåller socker. Ändå annonserar Leksandsbröd att deras hårda bröd inte innehåller socker. Företaget försvarar sig med att mjukt rågbröd ofta innehåller tillsatt socker. Det räcker inte som skäl. Livsmedelsföretagen har tillsammans med Svensk Dagligvaruhandel inrättat en Livsmedelsbranschens granskningsman för att livsmedel som märks och marknadsförs som hälsosamma också ska leva upp till vad de lovar. Då slipper vi förhoppningsvis den fiberrika läsken. Problemet är bara att det inte är självklart vad som faktiskt är nyttigt.
Det får ju inte heller bli så att redan dyr mat blir dyrare på grund av långtgående krav på innehållsförteckningar. I så fall är det bättre att ingripa mot dem som gör tydliga fel än att begära av alla att de ska göra dyra satsningar på nya omfattande innehållsförteckningar på alla livsmedel. Det räcker med dem vi redan har.
Ännu värre är att kräva redovisning av klimat­påverkan. Ska varje tomat redovisas för sig beroende på om växthuset där den vuxit värmts med olja, etanol eller biogas, om den har körts till förpackningen med en lastbil som går på diesel och körts ut till affären med en lastbil som körs på biodiesel? För att inte tala om den spanska tomaten, som visserligen har flugits hit och därmed bidragit till utsläpp, men å andra sidan har den odlats på friland och därmed sluppit växthusets oljeuppvärmning. Det blir en lång lista för varje tomat.
Det går inte att lösa våra problem med märkning. Vi kommer alltid att vara osäkra, vara tvungna att fatta beslut på oklara grunder och ta ansvar för våra egna liv utan att ha en auktoritet att fråga. Det är jobbigt, men så är det.

Läs mer om