Den internationella konjunkturen går allt bättre. Dollarmiljonärerna blir allt fler och deras sammanlagda förmögenhet är nu tillbaka på samma nivå som innan lågkonjunkturen slog till.
Nu är ju antalet dollarmiljonärer inte detsamma som att det går bra för alla länder, men åtminstone i Sverige ser konjunkturen allt bättre ut. Och andelen svenska dollarmiljonärer är högre än genomsnittet i EU eller 3,8 procent, meddelar de båda revisionsföretagen Merrill Lynch och Capgemini, vilket ju låter lovande. Men oljerika Norge har förstås betydligt fler dollarmiljonärer.
Svenskt Näringsliv har skrivit upp sina prognoser för Sveriges ekonomiska utveckling och räknar med en tillväxt på 2,8 procent i år och 2,4 procent nästa år. Konjunkturuppgången i en stor del av världen är stabil, anser Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster. Men som vanligt finns det ett men: Konjunkturen kan bromsas av nödvändiga åtstramningar i USA och Kina.
Tyvärr ser det fortfarande ut som om tillväxten i Sverige ökar utan att jobben blir fler. Svenskt Näringsliv tror att arbetslösheten i år blir 5,7 procent och nästan lika stor nästa år. Problemen beror i första hand på att kommunerna drar ned på antalet anställda, medan företagen nu så smått börjar anställa personal.
Det här gör att den ekonomiska utvecklingen blir mycket olika på olika håll i landet. Uppsala och Stockholmsregionen ligger bra till, liksom Skåne, Halland och Västra Götaland, som dessutom har en stor inflyttning.
Däremot ser det betydligt dystrare ut för Kronoberg, Värmland, Västmanland och Norrbotten. Där minskar befolkningen i åldrarna 25 till 58 år kraftigt, samtidigt som de har en stor offentlig sektor och en stor andel traditionell industri. Allt detta är faktorer som bidrar till att arbetslösheten ökar.
Klyftorna i landet ökar alltså, mellan tillväxtorterna kring storstäderna med hög sysselsättning och gott om arbetskraft i rätt åldrar å ena sidan och å andra sidan utflyttningsorterna med en åldrande befolkning och vikande sysselsättning.
Och detta trots de stora anslagen till regionalpolitik och Robin Hood-skatter. En utredning nyligen visade att en stor EU-satsning på den svenska glesbygden inte hade skapat ett enda nytt jobb. Inte heller den vanliga svenska regionalpolitiken har varit framgångsrik, visar en rad andra utredningar. Det är uppenbart att man måste tänka nytt för att hitta metoder att lyfta de drabbade regionerna.