Höga minimilöner hindrar unga frĂ„n att komma in pĂ„ arbetsmarknaden. Detta enkla faktum konstaterades Ă„ter i LĂ„ngtidsutredningen i förra veckan. Och av finansminister Anders Borg (M) i ett pĂ„följande seminarium. âBorg vill sĂ€nka minimilönernaâ, var den omedelbara reaktionen frĂ„n fackligt hĂ„ll. Det vill han nog inte alls. Men han vill sĂ€nka ungdomsarbetslösheten och ser ett tydligt hinder för detta. Och han önskar att arbetsmarknadens parter gjorde detsamma.
Sverige har ingen lagstadgad minimilön som mÄnga andra lÀnder. Den svenska minimilönen Àr i stÀllet över 1 000 olika lÀgstalöner inom mÄnga hundra avtalsomrÄden. LÀgstalönen stipulerar vad alla, frÄn 16-Äringen till den yrkeskunnige personen, allra minst ska ha betalt pÄ respektive omrÄde.
DÀrmed Àr det ocksÄ svÄrt att överblicka vad som egentligen Àr lÀgstanivÄn pÄ arbetsmarknaden. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvÀrdering (Ifau) gjorde i alla fall en studie 2005 och kom fram till att de svenska minimilönerna Àr högst i vÀrlden.
Sverige ligger ocksĂ„ i EU-topp vad gĂ€ller ungdomsarbetslöshet. En stor grupp 18â24-Ă„ringar med ofullstĂ€ndiga gymnasiebetyg har mycket svĂ„rt att fĂ„ jobb, liksom nyanlĂ€nda flyktingar. Det ligger nĂ€ra till hands att tro att arbetsgivarna tycker att priset Ă€r för högt. Varför ta risken att anstĂ€lla en okvalificerad person nĂ€r man kan lĂ€gga till nĂ„gra tusen kronor och fĂ„ en yrkeskunnig?
I den andra vÄgskÄlen ligger att man ska kunna leva pÄ sin lön. I Sverige finns fÄ eller inga försprÄkare för ett amerikanskt system dÀr minimilönen bara handlar om överlevnad och dessutom Àr legio i till exempel snabbmatsindustrin. Men hur mycket tjÀnar Sveriges grupper av lÄgavlönade egentligen?
Fackförbundet Kommunal organiserar flera av de lÀgst betalda yrkesgrupperna, som stÀdare, vÄrdbitrÀden och mÄltidspersonal. I fjol tecknades ett nytt avtal dÀr lÀgstalönen för den som fyllt 19 Är Àr 16 100 kronor per mÄnad. Andra förbund inom branscher med lÄg lön Àr Handels (minimilön 17 300 kronor) och Hotell och restaurang (17 800 kronor).
De flesta 19-Äringar kan sÀkert leva bra pÄ den lönen. DÄ Àr sannolikheten större att Àldre inom samma yrken, med högre kostnader och försörjningsansvar och en mÄnadslön pÄ drygt 20 000 kronor, har det svÄrare att fÄ ekonomin att gÄ ihop.
Generellt har modellen med kollektivavtal tjÀnat Sverige vÀl, speciellt efter 1997 dÄ den konkurrensutsatta industrin satt normen. Genomsnittliga löneökningar pÄ fyra procent, och Àven kraftiga reallöneökningar, i fjol pÄ en procent, har blivit följden. Konfliktdagarna Àr mycket fÄ i ett internationellt perspektiv. Paketet med ansvarsfulla statsfinanser och ansvarsfull lönebildning har placerat Sverige i topp.
Men modellen Àr inte heltÀckande dÄ ingen tar ansvar för dem som inte jobbar. Dessa har blivit statens ansvar, en grupp som vandrar frÄn ÄtgÀrd till ÄtgÀrd, frÄn bidrag till mer bidrag. Det Àr ett enormt resursslöseri, en mÀnsklig tragedi och pÄ sikt ocksÄ skadligt för ekonomin.
Den fackliga strategin att pressa upp lönenivÄerna med höga ingÄngslöner har mest bidragit till att platta till lönestrukturen och att göra arbetsmarknaden stelbent. Nya tider krÀver nya lösningar och Äter Àr det den mest realpolitiska delen av facket, industrifacket, som visar vÀgen.
IF Metall och arbetsgivarna tecknade i höstas ett avtal som innebÀr att ungdomar under 25 Är kan anstÀllas med 75 procent av lÀgstalönen under ett Är (i vissa fall tvÄ Är). Fackförbundet har pÄ nÀra hÄll följt finanskrisen och dess verkningar och ser nu en ny vÀrld med Ànnu hÄrdare konkurrens vÀxa fram. Man ser ocksÄ vikten av att nu fÄ in ungdomarna i industrin, för den framtida konkurrenskraften. IF Metall orkar ta det ansvaret.
För detta har man ocksÄ fÄtt stark kritik frÄn den mer skyddade offentliga sektorn. Men ocksÄ hÀr kommer verkligheten snart i kapp. VÄrden, omsorgen och skolan kommer att skrika efter personal och man behöver kunna locka till sig yngre arbetskraft. DÄ Àr jobb med chans till en hygglig löneutveckling en viktig förutsÀttning. DÀrför kan ocksÄ minimilönerna sÀnkas.