Sent i lördags kväll avled Ronald Reagan, 93 år gammal. Han blir ihågkommen som en av USA:s mest populära presidenter. När han 74 år gammal omvaldes till sin andra period skedde det med den största segermarginalen i historien.
Ronald Reagan kom till makten 1981, i en tid då USA led av efterdyningarna av Vietnamkriget och då många amerikaner var trötta på 60- och 70-talens radikala idéströmningar. Föregångaren president Carters oförmåga att hantera gisslandramat i Teheran bidrog också till att Reagan kom till makten.
Reagan förknippas med en kursomläggning vad gäller synen på vad staten kan och bör göra. Men till stor del var denna ett resultat av insikter som efter hand växte fram i både det republikanska och det demokratiska partiet. Han är också ihågkommen för stora och ofinansierade skattesänkningar som bidrog till att urholka ekonomin. Problemen med ett skenande budgetunderskot levde kvar långt efter det att han hade lämnat presidentämbetet.
Trots att Reagan begick flera politiska misstag - bland annat genom ett misslyckat militärt ingrepp i Libanon och i samband med den s k Iran-Contrasaffären - behöll han sin populäritet. Han kallades "teflonpresidenten" för att kritiken rann av utan att fastna.
Framgången hade sin grund i hans oerhörda skicklighet som kommunikatör. Hans förmåga att på ett konkret och kärnfullt sätt sammanfatta och föra ut ett politiskt budskap gick hem hos de amerikanska väljarna, liksom hans statsmannamässiga uppträdande.
Många minns Reagan för hans starka engagemang mot kommunismen och vill gärna se hans rustningsprogram som en avgörande faktor för sovjetimperiets undergång. Ett av de mest berömda exemplen är hans yttrande framför Berlinmuren 1987: "Herr Gorbatjov, riv ner denna mur."
Betydelsen av just Reagans insats ska dock inte överdrivas. Tecknen på det inre sönderfallet i Sovjet fanns redan och den kamp som fördes av oppositionella i öst - exempelvis Solidaritet i Polen - var långt viktigare.