Euroländernas stats- och regeringschefer hittade på fredagsmorgonen sin minsta gemensamma nämnare. Som väntat blir det ingen långdragen process med ändringar i EU-fördraget, däremot ett mellanstatligt avtal om gemensamma budgetregler som kan undertecknas i mars 2012. Dessutom kommer den gemensamma räddningsfonden ESM att tidigareläggas och internationella valutafonden IMF kommer att få ökade resurser.
Detta var ett absolut minimum av vad som krävdes av toppmötet. Reaktionerna från marknaden var också både uppåt och nedåt under fredagen. Trycket på de europeiska ledarna kommer att bestå så länge man inte får säkrare garantier. Ytterst vill man att Europeiska centralbanken ECB ska få samma roll som riksbanken i länder som Sverige och Storbritannien. Vetskapen om att man i sista hand kan trycka mer pengar för att undvika en konkurs är vad marknaderna vill se för att slutligen lugna sig.
Det är fortfarande oklart vad överenskommelsen i Bryssel betyder för Sveriges del. Från rådets ordförande Herman van Rompuy lät det som att alla EU-länder utom Storbritannien kommer att skriva på avtalet om budgetregler. Men om man inte har euron kan man knappast vara en del av detta – och vad betyder den ”frivilliga anslutning” det talats om? Detta kommer att diskuteras den närmaste tiden och Sverige har i alla händelser redan en bred inrikespolitisk uppgörelse om budgetregler att falla tillbaka på.
Helt klart är att Sverige stödjer avtalet som sådant, och förstärkningen av IMF. Helt klart är också att Storbritannien inte gör det. David Cameron går liksom tidigare sin egen väg och i landet finns också ett starkt stöd för att inte bidra till andra länder, samtidigt som man vill skydda sin viktiga finanssektor. Framtiden får utvisa om det stormiga äktenskapet mellan EU och Storbritannien är på väg på sin upplösning eller om man tänker fortsätta charaden med separata sovrum.
Viktigare än toppmötet är ändå vad som händer i Grekland, Italien, Spanien, Portugal och Irland den närmaste tiden. Om utvecklingen fortsätter åt fel håll blir avtalet i mars närmast irrelevant. Att kräva budgetunderskott på tre procent av BNP av länder som ligger på tio procents underskott eller mer kommer inte att få någon som helst effekt.
Nu finns det försiktigt positiva tecken från flera krisländer. Underskottet i Irland och Grekland minskar nu i den takt som det är sagt, och även de nya regeringarna i Spanien och Italien visar en vilja att ta sig an uppgiften: ”Det Mario Monti har gjort och säger att han ska göra är något som jag inte har hört någon italiensk premiärminister säga förut”, sade Reinfeldt till TT efter toppmötet. Det finns negativa signaler också, vad gäller tillväxt och arbetslöshet, men vetskapen om den nya räddningsfonden och ett stärkt IMF kan ge en knuff i rätt riktning.
EU-toppmötet blev ingen storseger för paret Merkel och Sarkozy, och det var nog bra. Alla är med, utom Cameron, vilket kanske också blir bra på sikt.