Misslyckad asylpolitik
Från att ha varit ett av världens mest generösa länder är nu Sverige ett av de länder som tar emot minst antal flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention. Sverige är också, enligt Svenska Penklubben, det land som fällts flest gånger av FN:s tortyrkommitté. Sverige anklagas bland annat för att utvisa människor på tvivelaktiga grunder och med bristfälliga motiveringar.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
bland andra Röda Korset och Rädda Barnen. Under arbetet har både svenska och internationella jurister, statsvetare och andra experter kommit till tals. Resultatet presenterades i går och innehåller ett antal konkreta krav på förändringar i asylprocessen.
Ett av de grundläggande problemen med hanteringen av asylärenden i Sverige är de långa handläggningstiderna. Bland flyktingbarnen har det, i högre utsträckning än i andra länder, fått svåra konsekvenser i form
av apati. Även vuxna människor drabbas förstås hårt av att inte kunna planera för morgondagen och arbeta för sin försörjning.
Därför föreslår tribunalen att en asylsökande automatiskt bör få uppehållstillstånd om handläggningen tar mer än ett år. Ett viktigt förbehåll är att förseningen uteslutande måste bero på myndigheten och inte på bristande samarbetsvilja från den asylsökandes sida. En risk i sammanhanget är förstås att myndigheten med automatik avslår ansökan när tiden börjar rinna ut. I en rättvis asylprocess ska det inte finnas något utrymme för godtycke oavsett handläggningstider.
Vidare tar Sverige, enligt tribunalen, inte tillräcklig hänsyn till de asylsökandes integritet och säkerhet. Vem bär ansvaret när en asylsökande skickas till ett land där han eller hon riskerar fängelsestraff och tortyr?
Svenska myndigheter svär sig fria från anklagelser genom att hänvisa till garantier från korrupta och auktoritära regimer. Dessa garantier gör ingen nytta för dem som försökt finna en fristad i Sverige. Snarare tvärtom. Garantierna innebär att övergreppen kan fortsätta, mer eller mindre öppet.
Tribunalen vill att tjänstemän ska kunna ställas inför rätta om en asylsökande som åberopat risk för tortyr i sin ansökan sedan utvisas och torteras.Det är ett kontroversiellt men rimligt förslag, som i likhet med andra förslag från tribunalens sida syftar till att ta den asylsökande ur skottelden och lägga ett större ansvar på myndigheterna. Den principen bör följas så långt det över huvud taget är möjligt.
Man kan fråga sig vilket perspektiv dagens asylpolitik är tänkt att utgå ifrån. Det är sannerligen inte den asylsökandes. Dessa redan utsatta människor, som tagit sig hit i ett aktivt försök att skapa drägliga livsvillkor, får dagligen betala priset för regeringens misslyckade politik.
Inte heller gagnas samhället av att potentiella medborgare och skattebetalare utmålas som enbart en kostnad och ett bekymmer. Vari ligger logiken i att tala om det låga barnafödandet som ett problem för framtidens ekonomi och samtidigt hålla vuxna, arbetsföra och utbildade människor utanför samhället? Det går inte att dra någon annan slutsats än att dagens asylpolitik är ett stort misslyckande.