”Ingenting”. En kort och kärnfull beskrivning av en elev på Yrkesgymnasiet i Huddinge av vad han gjort sedan läsåret startade i augusti (SVT:s Aktuellt på onsdagen). DN fyllde på torsdagen på med problemen för flera skolor i friskolekoncernen Thoréngruppen. Friskolegymnasiet Move It i Göteborg var ännu ett exempel. Uppsala har sedan tidigare Doctrinagymnasiet.
Alla dessa friskolor har säkert startats med höga ambitioner, men utan tillräckliga kunskaper. Yrkeslärare är ett bristyrke och för att starta yrkesgymnasium krävs förstås också ändamålsenliga lokaler och utrustning. Finns inte detta på plats viker elevunderlaget och då kraschar snart hela ekonomin för projektet.
Yrkesgymnasiet kommer i en tid när babyboomens barn, födda 1990–1992, lämnat skolan. På ett år har antalet elever blivit 9 000 färre samtidigt som 67 nya gymnasieskolor tillkommit i landet. Konkurrensen blir förstås knivskarp, på gott och på ont. Skolor kommer att slås ut och få lägga ned, såväl kommunala som friskolegymnasier.
Att skolor inte håller måttet uppdagas förr eller senare. Men då har kanske hela läsår redan gått förlorade för stora elevgrupper. Skolinspektionen vill nu vässa kontrollerna och bli bättre på att granska friskolornas ekonomi. Och Björklund lovar en utredning som ska titta på möjligheten att hindra ägare att ta ut vinst från misskötta skolor. Det är bra, men det räcker inte.
Redan i planeringsstadiet för nya skolor måste samarbetet med kommunen och företagen inledas. Särskilt gäller detta yrkesgymnasier.Raja Thorén, ägare till Thoréngruppen, talar i DN om ”marknadsföringsproblematiken”. Han borde tänka mer på ”lokal- och personalproblematiken”.
Ytterst är det en fråga om Sveriges konkurrenskraft. Många företag skriker efter yrkeskunnig personal och välkomnar lärlingsreformen. Men då gäller det förstås att eleverna kommer igenom i tid och får en vettig utbildning. Vi har inte tid att vänta.
Om alla bitar faller på plats talar mycket för att lärlingsutbildningarna blir en framgång. Resultaten i Danmark och Tyskland visar att elever som haft en del av utbildningen förlagd på ett företag har långt mycket större chans att få jobb efter examen.
Det är ett välkommet bidrag för en regering som försöker att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Ungdomar som tidigare stod allra längst från arbetsmarknaden står nu i första ledet, med ett nätverk och en dokumenterad yrkesskicklighet.