Sveriges regering svarar inte på brev. Förmodligen anser den sig stå över sådana åtgärder som de flesta andra anser vara rimliga och normala. Nu handlar det inte om vilket brev som helst utan ett brev från Sveriges alla universitets- och högskolerektorer, från grundforskningsråden och från Kungliga Vetenskapsakademien och Ingenjörsakademien, ett brev där undertecknarna uttrycker sin djupa oro för forskningens framtid i Sverige.
Brevet avsändes förra hösten och i en debattartikel i Svenska Dagbladet i går riktar rektor för Uppsala universitet Bo Sundqvist skarp kritik mot regeringens ovilja att lyssna till universitetsföreträdarna.
Svensk forskning tappar i kvalitet, skriver Sundqvist, och om vi i framtiden skall kunna mäta oss med länder som Finland, Irland och Kanada måste investeringarna för forskningen öka, skriver han.
Hur ser det då ut i Forskningssverige i dag? Ett tecken på att Sverige håller på att halka efter är att svenska forskare inte publiceras i samma utsträckning som tidigare och då inte heller citeras lika mycket.
Ett annat oroande tecken är att basanslagen till forskning inte ökat sedan slutet av 1980-talet. De nya högskolorna som fått forskningsmöjligheter har fått detta finansierat med delar av de anslag som tidigare gick till de gamla forskningsuniversiteten. Det betyder att den forskning som utgjort stommen i de stora universiteten nu urholkas mer och mer. Framförhållningen blir kort och det blir allt svårare för forskare att arbeta långsiktigt. Dessutom styrs forskningen mer och mer av stiftelser, myndigheter och EU.
Det är inte fel på mångfald men dessa forskningsfinansiärer kräver ofta motprestationer som motverkar långsiktig planering.
Regeringen har en hög ambitionsnivå när det gäller högre utbildning och forskning. Minst hälften av en årskull skall gå vidare till högre studier och forskningen skall vara vitt spridd i landet. Men man bortser från att denna ambitionsnivå kräver högre och högre anslag om den skall kunna genomföras. I stället säger regeringens företrädare stolt att Sverige satsar hårt på den högre utbildningen och forskningen - utan att med ett ord medge att det finns problem.
Någon ljusning är inte heller i sikte. Den kommande forskningspropositionen tycks inte innehålla några nya satsningar.