Morska miner och muskelspel

Uppsala2007-03-14 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Till ritualen i en avtalsrörelse hör morska miner och muskelspel parterna emellan. Inför slutbudet från medlarna senare i veckan i industriförhandlingarna är tonläget högt på sina håll. SIF, som organiserar industritjänstemännen, medddelar att man har 3 miljarder i strejkkassan - och att man kan hålla ut i flera månader.
   Motparten Teknikföretagen, med ca 3 200 medlemsföretag, har 1,8 miljarder kronor i konfliktfonden.
   Med högkonjunktur, stor efterfrågan och flera år med en god genomsnittlig vinstnivå i företagen är det inte underligt att aptiten på vad som beskrivs som "rejäla" löneökningar vuxit.
   Det är med andra ord fullt möjligt att slutbudet inte godtas - och då kan det snart nog bli fråga om konfliktvarsel och konflikt. Den 1 april löper de gällande avtalen ut och för att kunna utlösa en konflikt från den tidpunkten måste varsel läggas senast den 21 mars, på självaste vårdagjämningen.
   Man kan anta att det i första hand blir fråga om varsel om övertidsblockad. Det är en jämförelsevis effektiv åtgärd som kan förväntas slå hårt i nuvarande högkonjunktur med stor efterfrågan och behov av extra mycket övertid - och det dessutom till priset av en jämförelsevis måttlig dränering av strejkkassorna.
   Samtidigt finns det gemensamma intressen mellan parterna, som talar för en viss återhållsamhet med användningen av konfliktvapnet. Det vore sålunda ett allvarligt underbetyg både mot parterna och förhandlingssystemet om det skulle gå så långt att hela industrin lamslogs, om så bara för några dagar. Det skulle utsätta industrin för allvarliga risker och i motsvarande mån utgöra ett direkt hot mot jobben.
   
   För facket har dessutom ännu en svår avvägning att göra. Stora löneökningar är förstås en framgång. För stora löneökningar bidrar dock till att bygga på den mur som de som står utanför
   arbetsmarknaden måste ta sig över.
   
Läs mer om