Mugabes skräckvälde
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Det snabbt fortskridande sammanbrottet i Zimbabwe tar sig allt mer isande uttryck. Ingen vet om Morgan Tsvangirai, tidigare fackföreningsledare och numera den mest kända företrädaren för oppositionen mot Robert Mugabes maktutövning, överlever de
närmaste dagarna. I måndags var EU-ländernas ambassadörer i Harare engagerade i att försöka hitta honom för att kanske kunna förhindra fortsatt brutalitet från polisens sida.
Varför allt detta just nu? Den troliga förklaringen är att oron för framtiden - och kanske för den egna säkerheten - växer också i den grupp som står närmast den nu 83-årige Mugabe. Att säga att Zimbabwes ekonomi befinner sig i fritt fall är i dag snarast att försköna sanningen. Med en inflation på dryga 1 700 procent förra månaden är det knappast meningsfullt att längre tala om ett ekonomiskt liv. Det är brist på allt, folk får inte ut sina löner och den offentliga verksamheten upphör att fungera, precis som allt större delar av den privata sektor som finns kvar.
Oppositionen försöker samla sina krafter i förhoppningen att det ska finnas grupper inom det styrande partiet Zanu/PF som är beredda att trotsa Mugabe och inleda samtal för att rädda landet. Bönemötet i Harare var naturligtvis inte bara ett bönemöte. Precis som i många andra diktaturer erbjuder kyrkorna en möjlighet för människor att samlas när alla normala politiska möten är förbjudna. Men nu attackeras alltså även religiösa sammankomster.
Några dagar före bönemötet framträdde Morgan Tsvangirai i Sydafrika och uppmanade grannländernas ledare att överge sin mångåriga "tysta diplomati" gentemot Zimbabwe. Och ungefär samtidigt gav Mugabe en intervju för en tidning i Namibia och meddelade att han tänker ställa upp för en ny sexårig presidentperiod.
Skulle Mugabe lyckas välja om sig själv en gång till så kommer han att vara nästan 90 år vid mandatperiodens slut. Men nu talar rapporterna från Zimbabwe om att presidenten utlöst en chock också inom Zanu/PF.
Inom partiet finns flera fraktioner som hittills bekämpat varandra inför den väntade successionen. Nu har de fått en anledning att enas för att få bort honom snabbt. Sex år till under sådana förhållanden som nu råder går inte ens att föreställa sig.
Blir det en palatsrevolt, en militärkupp - eller kanske ingenting den här gången heller? Det är inte första gången som det går rykten om aktioner för att få bort Mugabe. Skräcken för vad hans anhängare kan göra har alltid varit för stor. Och attackerna mot Tsvangirai och den "rättegång" som nu väntar lär inte göra skräcken mindre.
Under de år som krisen i Zimbabwe utvecklats har grannländernas attityd gått från stöd till Mugabe till generad tystnad. Inte heller nu tycks man vara beredd att försöka göra något. Hur har de tänkt att de ska förklara sig om Mugabe verkligen faller och de ledare som i åratal vädjat om stöd utifrån får en chans att ta över?