Antalet vårdplatser på svenska sjukhus minskar, skriver Dagens Nyheter (8/7). Faktum är att Sverige, enligt en OECD-rapport, kammar hem Europas sistaplats med 2,2 vårdplatser per 1000 invånare. Genomsnittet i EU ligger på 5,3. De övriga länderna i Norden klarar sig betydligt bättre. Danmark och Norge har 20 procent fler vårdplatser jämfört med Sverige, och Finland har dubbelt så många. Minskningen har pågått under en längre tid. Sedan mitten av 1980-talet har antalet platser minskat drastiskt.
Uppsalaborna känner problematiken väl. UNT har under våren uppmärksammat de brister som Akademiska sjukhusets patienter möter. Ostädade lokaler utgör en risk för hygienen. Långa köer gör att patienterna tappar tålamodet. Dåliga arbetsförhållanden och otillräckliga möjligheter att ge god vård leder till att personalen inte vill jobba kvar. En tredjedel av de anställda lämnade i vintras en protestlista till sjukhusets ledning. I stället för att sköta den uppgift som borde vara personalens huvudfokus – att vårda – tvingas läkare och sköterskor att ägna tiden till att leta efter platser åt patienterna.
Situationen är inte unik. Över hela landet vittnar vårdanställda om bristande arbetsförhållanden och hur rationaliseringskrav drabbar patienterna. Strax före midsommar startade läkarna Lollo Makdessi och Märit Halmi ett upprop vilket 2700 läkare, sjuksköterskor och medborgare skrivit under. Man är trött på rationalisering och effektivisering som ledord.
Journalisten Maciej Zaremba drar samma slutsatser i sin uppmärksammade reportageserie i DN om den svenska vården. Zaremba beskriver ett system där patienter inte längre ses som människor i behov av vård och där ständiga redovisningskrav tvingar läkare att ägna tiden åt att fylla i papper i stället för att ta hand om patienter. Enligt författarna till läkarupproret ligger Sverige i botten inte bara när det gäller vårdplatser. På listan över hur mycket tid vårdpersonal lägger på sina patienter kommer Sverige sist. I Stockholm ägnar en sjukhusläkare knappt en femtedel av arbetstiden åt patientkontakt.
Statens bonusmiljard, som de effektivaste landstingen får dela på, har visserligen kortat vårdkörerna. Nio av tio får vård i tid. Ett oönskat resultat av detta system är dock att återbesök nedprioriteras eftersom bonussystemet endast gäller nybesök. Landstinget i Uppsala län ligger sist i ligan och får inte ta del av kömiljarden. Snopet, med tanke på att Akademiska sjukhuset även har ansvar för regionvård och patienter från andra landsting.
Bristen på vårdplatser skapar oro, i Uppsala såväl som i övriga landet. När kortsiktig ekonomisk vinst utgör ledstjärnan riskerar man att bortse från eventuella kostnader i framtiden. Både för skattebetalare och för patienter.