När undantaget blir regel
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Det inrättades först för de elever som under grundskolan inte hade uppnått gymnasiebehörighet, alltså godkänt i matematik, svenska och engelska, och är utformat som en studiegång där eleverna kan komplettera eventuellt missade kunskaper och dessutom få praktik. Senare ska de kunna fortsätta sina studier, var det tänkt.
Modellen är inte alls dum som en komplettering för de elever som av olika skäl misslyckats med att nå ända fram till kunskapsmålen i grundskolan. Återkommande utbildning är en bra möjlighet både i ungdomen och senare i livet.
Men det riktigt alarmerande är att det som skulle utgöra undantaget allt mer tenderar att bli regeln. Många ungdomar över hela landet har så stora problem med sin grundläggande skolgång att de helt enkelt måste gå om.
Och när undantaget blir regel — då är orsaken sällan att söka på individnivå. Problemet är strukturellt.
Grunden ligger i — just det — grundskolan. Den grundläggande kunskap som ska göra barn och ungdomar rustade att gå vidare i livet till gymnasieskola, högskola eller andra utbildningar, fungerar inte tillräckligt bra. Det finns svart på vitt om detta. Skolverket konstaterade förra året att grundskoleelevernas kunskaper i matematik, svenska, engelska och naturvetenskap har försämrats under de senaste tio åren.
Och tio procent av alla elever lämnar grundskolan utan att ha fått tillräckliga kunskaper för att kunna börja gymnasieskolan.
Detta får också konsekvenser längre upp i utbildningssystemet.
Gymnasieskolan får reparera de brister som fanns i grundskolan, varpå gymnasieskolan missar sin uppgift att ge tillräcklig grund för högskoleutbildning.
Högskolor och universitet får i sin tur börja med grundläggande undervisning i ämnen som studenterna missade i gymnasiet.
Det är en alldeles orimlig ordning. Det är inte bara det faktum att tusentals elever tillbringar viktiga år i skolan utan att använda tiden fullt ut. Misslyckandena kostar också pengar i form av resurser
som kunde användas bättre.
En väg att i någon mån återupprätta grundskolan är, enligt den så kallade timplanekommittén, att slopa timplanen och att sätta kunskapsmålen i centrum
Det låter sig sägas och kan kanske fungera på sina håll. Men som generell regel för hela landets grundskolor är den alltför riskabel. Eleverna mister garantin för att ett visst ämne omfattar ett bestämt antal timmar.
Det finns tusen och en åtgärder för att förbättra situationen men den viktigaste är att socialdemokratin erkänner bristerna och gör sig beredd att åtgärda dem.
Det har vi hittills inte sett.