Spekulationerna kring hur länge Göran Persson väljer att fortsätta vara socialdemokraternas partiledare har pågått under lång tid. Han har själv tillstått att han såg Anna Lindh som sin naturliga efterträdare, men när hon mördades tvingades han att tänka om.
I samma stund startade också korridorsnacket om vem den nya kronprinsen eller kronprinsessan är. Det är allmänt känt att statsministern länge har haft ett gott öga till Pär Nuder. Lika välbekant är att vår nyblivne finansminister inte väcker särskilt varma känslor inom resten av det som brukar kallas "rörelsen".
I Ekots lördagsintervju meddelade Göran Persson dock relativt tydligt att han ämnar sitta kvar på sin post resten av nuvarande mandatperiod. Frågan är vad som händer sedan.
När socialdemokraterna i slutet av oktober håller kongress kommer Göran Persson att omväljas som partiledare. Om socialdemokraterna vinner valet 2006, kommer då Göran Persson att stanna kvar som statsminister även nästa mandatperiod?
För närvarande har han inga andra planer, låter Göran Persson meddela. Enligt etiketten måste han uttrycka sig så.
I verkligheten är sannolikheten mycket liten att Persson vill fortsätta ända fram till 2010 - det innebär trots allt sex år till. För den som befinner sig i slutet av sin statsministerkarriär är det en tämligen lång tidsrymd, med tanke på att han inte har haft jobbet mer än tio år.
Inför det senaste riksdagsvalet, år 2002, gick det inte en dag utan att företrädarna för de fyra borgerliga partierna fick frågan om vem som var deras statsministerkandidat. Mönstret lär upprepas när det om ett drygt år åter börjar dra ihop sig till valrörelse.
Till Svenska Dagbladet säger Fredrik Reinfeldt att han vill att de övriga partierna i den borgerliga alliansen i god tid utser honom till borgerlighetens statsministerkandidat.
Visst är det positivt att moderatledaren visar att han är intresserad av statsministerjobbet. Kontrasten mot den sittande statsministerns tveksamhet är slående.
Samtidigt måste man komma ihåg att även om samarbetet inom alliansen är och bör vara tätt är det ändå fyra olika partier som går till val på delvis olika program. I de allra flesta fall är det naturligt att statsministern hämtas från det största partiet. Inom alliansen finns fyra kandidater som alla tydligt visar vilja att förverkliga sina idéer inom ramen för ett samarbete. Vem av de fyra som blir statsminister avgörs sedan av väljarna.
Men om det skulle bli en röd-grön valseger i kommande val, vad heter statsministern då? Ingen vet. Möjligtvis sitter Göran Persson kvar något år innan det blir dags att kalla till extra partikongress. Sveriges nästa statsminister kommer då att utses i en intern maktkamp mellan kandidater vi i dag kanske inte ens vet är aktuella.
Det vore ärligare mot väljarna att ge besked i god tid före valet.