Nationalister eller ej?
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Tudjmans död 1999 upplevdes av många kroater som en befrielse och i de parlamentsval som snart följde segrade en koalition av socialdemokrater och liberala mittenpolitiker. Den nya regeringen började bygga upp grunderna för en demokratisk rättsstat, reformera ekonomin, närma landet till EU och — inte minst väsentligt — samarbeta med krigsförbrytartribunalen i Haag.
Mycket har blivit bättre, men missnöjet med den svaga ekonomin har gett HDZ en möjlighet att komma tillbaka, delvis på grund av lågt valdeltagande. Partiet säger sig nu vara i grunden reformerat — ett normalt europeiskt högerparti med siktet inställt på medlemskap i EU. Frågar man partiledaren Ivo Sanader så kan man till och med få höra att också HDZ vill samarbeta med Haagtribunalen — en otänkbar tanke på Tudjmans tid.
Vad ska man tro? För en försiktig optimism talar att en del tidigare ledarfigurer i HDZ försvunnit och att varje förnuftig kroatisk politiker måste inse att landets framtid är beroende av samarbete med EU. Den tid då Tudjman konspirerade med Milosevic för att gemensamt dela upp Bosnien kommer inte tillbaka.
Mot talar att sådana förnuftsskäl spelat liten roll i HDZ:s förflutna och att den extrema nationalismens frammarsch i arvfienden Serbien kan vara just den ursäkt som behövs för att vrida klockan tillbaka också i Kroatien. Misslyckas en ny högerregering med ekonomin kan frestelsen att återfalla i nationalistiska utsvävningar bli övermäktig.
Vägen till medlemskap i EU riskerar med HDZ vid makten att bli betydligt längre och krokigare än vad den annars kunde ha blivit. Men EU har också ett eget ansvar för att hålla Kroatien, liksom Serbien, kvar på rätt kurs.
HDZ är till sitt ursprung dock inte ett extremt högerparti i samma mening som det s k Radikalpartiet i Serbien, som många fruktar ska vinna de kommande parlamentsvalen. Men ska HDZ kunna bilda regering så kan det bli beroende av mer uttalat extrema krafter. Å andra sidan innehåller kroatisk politik, förutom HDZ och socialdemokraterna, också ett ganska stort antal mindre partier av mittenkaraktär som också kan visa sig vara viktiga när det gäller att bilda majoriteter i parlamentet.
Ett av dessa är det antinationalistiska Kroatiska folkpartiet HNS, som står nära landets nuvarande president, den respekterade Stjepan Mesic. Också HNS har gått framåt i valet. Politik på Balkan måste inte vara nationalistisk.