Att de två svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye skulle bli dömda för att ha rest in i den stängda etiopiska Ogadenprovinsen stod klart från början, Persson och Schibbye hade erkänt detta ”brott”.
Men de flesta hade hoppats att domstolen skulle ha avstått från att statuera ett exempel genom att även döma dem för terrorbrott. Att det nära halvår som de båda journalisterna tillbringat i fängelse skulle ha räckt för att tillfredställa de etiopiska deltagarna i det politiska maktspel som ligger bakom domen. Nu blev det inte så, spelet fortsätter med allt högre insatser. Åklagaren yrkar på ett minst 15 år långt fängelsestraff.
Domen kan överklagas, men det kommer att dröja innan Persson och Schibbye kan få en ny prövning i en högre instans. Någon garanti för ett frikännande har man naturligtvis inte i synnerhet som det tycks ha gått prestige i frågan.
Det finns ett alternativ. De båda svenskarna kan runda den juridiska prövningen och ansöka om nåd. Frågan blir då helt och hållet politisk. Men detta alternativ innebär att svenskarna först måste förklara sig skyldiga. Ett sådan erkännande är naturligtvis ett spel för gallerierna. Men en nådeansökan skulle ändå kunna försvåra situationen för journalister som verkar i politiskt känsliga områden som Ogaden framöver. De två svenskarna erkänner i så fall att de, som domaren i målet konstaterade i går, använt sitt yrke som täckmantel för att gå terroristers ärenden.
Persson och Schibbye står alltså inför ett svårt dilemma. Frågan är om de har tillräckligt kraft och mod att fortsätta av hävda sin oskuld. Tillräcklig övertygelse för att bli samvetsfångar under dagar och år i ett etiopiskt fängelse.
”Det blir fler ronder” lyckades Martin Schibbye viska till åhörarna innan han och Johan Persson fördes ut från rättegångssalen. Det återstå att se hur detta meddelande ska tolkas.
Under tiden finns dock en hel del som omvärlden kan och ska göra. I synnerhet som Persson och Schibbye inte är ensamma. Pressfriheten är satt under hård press i Etiopien. Enligt Reportrar utan gränser har flera journalister fängslats under de senaste veckorna. Totalt sitter 28 journalister dömda för terrorbrott i fängelse. Otaliga andra har lyckats fly från landet.
”Det borde ligga i Etiopiens intresse att det här inte blir en tung och långvarig belastning på våra bilaterala relationer”, sade utrikesminister Carl Bildt (M) i går. Men det ligger inte bara i Etiopiens intresse att agera. Den politiska pressen på Etiopien måste öka. Inte bara från den svenska staten utan från alla länder och sammanslutningar, som inser vikten av att värna yttrande- och pressfriheten. Tillsammans kan de åstadkomma tillräcklig kraft för att göra skillnad. Inte bara för Persson och Schibbye utan för alla reportrar som försöker visa vad som verkligen händer i länder och områden som förklarats stängda.