Nordirland närmare fred
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
IRA har förlorat alltmer av sin legitimitet, och gårdagens beslut har varit på gång under en lång tid. Ända sedan ett grymt mord begicks i vintras utanför en pub i Belfast har bedömare väntat på en reaktion från IRA. Mordet visade också tydligt hur frihetskampen ofta ersatts av simpel maffiaverksamhet. I våras manade även ledaren för Sinn Féin, IRA:s politiska gren, sina vapenbröder att lägga ned vapnen. Han menade att det inte längre gick att motivera en väpnad kamp, när möjlighet till fredlig lösnig fanns.
Omvärlden har reagerat positivt på beslutet. Storbritanniens premiärminister Tony Blair såg det som ett stort steg för det moderna Irland och hoppades att fred och politik nu skulle komma att ersätta krig och terror på Nordirland. Den största nordirländska motparten till Sinn Féin, det lojalistiska DUP, var däremot mer skeptiska. De vill se handling och konkreta bevis innan de välkomnar beslutet.
Efter det så kallade långfredagsavtalet 1998, råder det i praktiken redan fred på Nordirland, men den politiska processen står still. Ett verkligt avväpnande av IRA som också accepteras av de protestantiska grupperna skulle kunna få fart på utvecklingen igen.
Frågan är bara hur IRA:s medlemmar reagerar? Kommer alla att acceptera uppmaningen eller kommer det finnas kvar hårdföra extremistiska celler villiga att fortsätta den väpnade kampen? Dessutom är övertygelsen om ett Nordirland fritt från brittiskt styre inte längre den enda drivkraften för alla. Många medlemmar är föga annat än simpla kriminella, som använder frihetskampen som en ursäkt för vanlig brottslighet.
Ett verkligt övergivande av den väpnade kampen minskar emellertid både de kriminellas och extremisternas möjlighet att fortsätta med sin verksamhet. Sedan länge härskar en utbredd konflikttrötthet på Nordirland, och utan ett IRA att ursäkta sina handlingar med kommer legitimiteten för våldsdåd att sjunka ytterligare.
Det är för tidigt att sia om utvecklingen, men det finns skäl till försiktig optimism. Den faktiska avväpningen av IRA har pågått under några års tid, och det finns litet folkligt stöd för en återgång till den väpnade kampen. Gårdagens händelser var en viktig pusselbit i fredsprocessen, om än inte den sista.