Nu är det tid för kvalitet
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Bara fyra studenter av tio anser att studierna motsvarar en heltidssysselsättning. Andelen har sjunkit sedan förra undersökningen för fyra år sedan. Men skillnaderna mellan lärosätena är stort. Vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet tycker två av tre studenter att studietakten motsvarar en heltidssysselsättning. I Umeå är det bara drygt hälften. Men det är i tabellplatsen precis ovanför, alltså Södertörns högskola, som man hickar till när man ser resultaten. Mindre än var tredje student anser sig plugga på heltid.
I andra änden av skalan finns lärosäten som Karolinska institutet och Chalmers tekniska högskola. Vilken utbildning man går spelar alltså stor roll för studietakten. Läkarstudenter tycks plugga jämt - statsveterstudenter gör det inte. Detta är visserligen inte något nytt, men det gör knappast saken bättre. Den lärarledda undervisningen på vissa kurser är skrämmande låg.
Huvudförklaringen till att det ser ut så är naturligtvis den dramatiska utbyggnaden av högskolan som har ägt rum det senaste decenniet. Den förra, socialdemokratiska, regeringen hade som mål att hälften av varje årskull skulle gå vidare till högre studier. Det är inget fel på idén att många ska få chansen att läsa på universitetet - tvärtom - men det förutsätter att studierna fylls med ett meningsfullt innehåll.
Nu fylldes föreläsningssalarna av fler studenter, men antalet lärare och forskare ökade inte i samma takt. Även den som aldrig varit inskriven på matematiska institutionen begriper att en sådan ekvation inte går ihop. Att vända utvecklingen mot mer kvalitet i såväl undervisning som forskning kommer att ta tid.
Utrymmet att ägna sig åt sidoaktiviteter är därmed stort för en betydande andel av studenterna. Studentlobbyn i form av Sveriges förenade studentkårer har länge drivit kampanj på temat att det inte är möjligt att kombinera studier med jobb, och att studiemedlen därför måste höjas. Men när nästan varannan student i landet säger att studierna inte motsvarar heltid visar det att många bör kunna skaffa extrainkomster och på så sätt delfinansiera sina studier. En generell höjning av studiemedlen kan möjligen motiveras av andra skäl.
I Högskoleverkets undersökning syns också en tydligt skillnad mellan hur kvinnor och män ser på studiesituationen. Bara drygt varannan man vid Uppsala universitet tycker att studierna motsvarar heltid. Bland kvinnorna är motsvarande andel tre av fyra. Det antyder att kvinnor tar mera seriöst på sina studier och därför ägnar mer tid åt att plugga. Det är en bild som känns igen även från grundskolan, där tjejer arbetar hårt för betygen medan killar generellt sett har en förmåga att ta studierna mer med en klackspark. Skillnaden märks också i resultatet. Kvinnor har högre betyg och klarar studierna bättre än männen.
Men studentlivet handlar också om betydligt mer än själva studierna. I Uppsala universitets informationsfolder ?Plugga.nu? finns ett av de bästa råden till en blivande student i en liten ruta längst ned på sidan 6. ?Var med på nollningen om du går ett program, eller om du går kurser, engagera dig i nationen.? Man hade lika gärna kunnat nämna någon av alla övriga studentföreningar i staden. Alla som har sökt jobb de senaste åren, inte minst efter en eller kanske rent av två examina inom samhällsvetenskap eller humaniora, vet att arbetsgivare tittar minst lika mycket på meriter vid sidan av studierna som på de formella betygen. Det är inte säkert att sena kvällar på Carolina för att få VG på tentan alltid är det bästa sättet för studenten att använda sin tid.