Nu fick de som de ville
Äntligen! kunde man nästa höra i samfällt förtjusta utrop från regeringen, LO, Ams och Konjunkturinstitutet. I månader har de högljutt krävt att räntan ska sänkas med motiveringen att detta skulle skapa de nya jobb som behövs.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Men nu var det alltså dags. Räntan sänktes med inte mindre än 0,5 procentenheter ned till rekordlåga 1,5 procent. Det är en större sänkning än de flesta räknat med. Konjunkturinstitutets chef Ingemar Hansson räknar med att sänkningen betyder 10 000 färre arbetslösa i slutet av 2007. Dessutom tror han att den kommer att ge ungefär 15 000 nya arbetstillfällen. Han har alltid varit övertygad om att en räntesänkning skulle ge förhållandevis stora effekter på arbetsmarknaden.
Visst vore det bra om Lars Heikensten kunde sitta där och höja och sänka räntan och därmed skapa precis så många jobb som regeringen vill ha. Men så ser verkligheten inte ut. Riksbankens uppgift är att hålla koll på inflationen, inte att skapa arbetstillfällen. Det är regeringens uppgift i den mån det går.
Varför har då Riksbanken till slut sänkt räntan? Inflationen är ju sedan länge bra mycket lägre än de 2 procenten. De motiv Lars Heikensten åberopar är framför allt att den ekonomiska utvecklingen inte blivit så bra som väntat det första kvartalet i år. Och inflationen ser inte ut att ta fart ens på längre sikt. Riksbanken gör nu helt enkelt en mer pessimistisk bedömning av läget, åtminstone på kort sikt. Nästa år kan det bli bättre, kanske.
Nu hoppas Riksbanken att räntesänkningen ger en gynnsam utveckling av konsumtionen och investeringarna. Den låga räntan sänker kronans värde vilket underlättar för en del av exporten. Importpriserna har sjunkit och inflationen är låg. Men om den låga räntan kommer att leda till fler jobb är Lars Heikensten osäker på. I motsats till regeringen är han inte så övertygad om att utvecklingen alltid blir den förväntade, om man bara trycker på de rätta knapparna.
Det finns en risk för att den sänkta räntan inte når de små och nystartade företagen. De som lånar ut pengar till satsningar med stora risker vill få ersättning för att de tar risker, alltså högre ränta än den vanliga.
Investeringarna har visserligen ökat på senare tid men inte tillräckligt. För att ändra på den saken krävs politiska åtgärder, förslag som regeringen hittills inte velat lägga fram.