Nuder och vÀlfÀrden

Han har förmodligen rÄkat ut för intern kritik, PÀr Nuder. För en vecka sedan satt han i Ekots lördagsintervju och menade att fusk med bidrag skulle jÀmstÀllas med att fuska med skatten. Med tanke pÄ att socialdemokraterna fram tills för bara nÄgot Är sedan vÀgrade erkÀnna att det ens förekom bidragsfusk var detta naturligtvis ett uttalande som vÀckte uppmÀrksamhet.

Uppsala2005-03-08 00:00
Detta Àr en ledare. UNT:s ledarsida Àr liberal.
SĂ„ ensidigt fĂ„r en socialdemokrat naturligtvis inte uttrycka sig, Ă€ven om finansministern redan i radion förde fram de sedvanliga — och riktiga — reservationerna att de allra flesta naturligtvis inte fuskar. Budskapet i gĂ„rdagens debattartikel i Dagens Nyheter var dĂ€rför att inte bara bidragsfuskarna utan Ă€ven, för att inte sĂ€ga i synnerhet, skattesmitarna mĂ„ste sĂ€ttas Ă„t. "Skattefusk Ă€r pĂ„ vĂ€g att utvecklas till ett gigantiskt samhĂ€llsproblem," skriver finansministern och talar om att svartarbete kostar staten mellan 20 och 40 miljarder per Ă„r.

I sak har naturligtvis finansministern rĂ€tt i att svartarbete och skattefusk bör bekĂ€mpas, inte minst dĂ€rför att det snedvrider konkurrensen för den stora majoritet företagare och arbetstagare som hĂ„ller sig pĂ„ rĂ€tt sida om regelverket. Men nog Ă€r det vĂ€rt att notera att finansministern nĂ€r det gĂ€ller skattefusk inte bryr sig om att göra just denna reservation — att den övervĂ€ldigande majoriteten företagare och skattebetalare Ă€r Ă€rliga — som synes vara obligatorisk om det talas om fusk med bidrag.
LikasÄ visar finansministern tydligt var han tycker att problemen Àr vÀrst. Mot skattefusket ska det lanseras omedelbara ÄtgÀrder, mot bidragsfusk ska "en utredning tillsÀttas".
Skattefuskets omfattning ska naturligtvis inte förringas. PĂ€r Nuder talar om 20­—40 miljarder i uteblivna inkomster. Men nĂ€r skattefusket framstĂ€lls som det stora hotet mot fram­tidens vĂ€lfĂ€rd visar finansministern bara att han tycker att det Ă€r lĂ€ttare att klaga pĂ„ att statens inkomster Ă€r för smĂ„ Ă€n att utgifterna Ă€r för stora. Enbart kostnaderna för sjukskrivning och förtidspension kostar statsbudgeten 130 miljarder detta Ă„r. Även en liten minskning av denna utgiftspost skulle betyda mer för statens finanser Ă€n en halvering av skattefusket.
Det verkliga hotet mot vĂ€lfĂ€rden Ă€r i stĂ€llet att alltför fĂ„ mĂ€nniskor i arbetsför Ă„lder (20—64 Ă„r) gĂ„r till jobbet en vanlig dag. Av Sveriges nio miljoner invĂ„nare, rĂ€knas drygt fyra miljoner som sysselsatta, men av dessa gĂ„r bara drygt tre miljoner till jobbet — resten Ă€r tillfĂ€lligt sjuka, deltar i Ams-program eller nĂ„got annat.

Men det rĂ€cker heller inte att fler mĂ€nniskor börjar arbeta — de mĂ„ste helst arbeta i privat sektor, annars bidrar de inte till statskassan. Problemet Ă€r att det inte Ă€r fler mĂ€nniskor som arbetar i privat sektor i dag Ă€n för 35 Ă„r sedan (enligt SCB). Med tanke pĂ„ att regeringen hĂ„rdbeskattar arbete och tror att arbeten skakas fram genom extramiljoner till Ams och extramiljarder till kommunerna Ă€r detta knappast konstigt. Fler arbetstillfĂ€llen i privat sektor skapas bara om villkoren för företagande förbĂ€ttras, om entreprenörskap uppmuntras och om det gör stor skillnad i plĂ„nboken om man arbetar jĂ€mfört med om man inte gör det. Men Ă€ven antalet företagare — med och utan anstĂ€llda — har legat still sedan 1970.
Om finansministern verkligen ville förÀndra detta skulle han behöva ompröva den nuvarande socialdemokratiska politiken. DÄ Àr det lÀttare att vinna gehör i leden om man lovar hÄrdare tag mot skattefuskare.
LĂ€s mer om