Ny alkoholpolitik
Svenskens resvanor, inköpsvanor och dryckesvanor har förändrats radikalt på bara något årtionde. Därmed hotas den restriktiva alkoholpolitiken. Svenska politiker står dessvärre handlingsförlamade.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Konsekvenserna är lätta att se. Fler svenskar kommer att ta färjan och handla sin whisky och vodka i Helsingör eller Helsingfors. Att påstå att det hotar Systembolagets monopol är en underdrift. Redan i dag kommer hälften av all alkohol som dricks i Sverige från annat håll — privatinförsel, smuggelsprit eller hembränning. I Skåne har Systembolaget bara en tredjedel av marknaden. I realiteten är monopolet därför till viss del redan upphävt.
Det här skapar naturligtvis akuta problem för den restriktiva svenska alkoholpolitiken, som i grunden bygger på höga priser och begränsad tillgänglighet. När spritskatten sänks och försäljningsmonopolet hotas finns inget kvar.
Alkoholen är — på gott och ont — en del av vår vardag. De senaste åren har konsumtionen ökat. Vissa debattörer försöker dra paralleller med situationen för hundra år sedan, men det finns en avgörande skillnad mellan dåtidens superi och dagens drickande. Kring förra sekelskiftet söp svensken i en omfattning som vi i dag har svårt att föreställa oss. Brännvinsmissbruket orsakade enorma skador på människors hälsa. Detta fick konsekvenser för hela samhället — inte minst samhällsekonomin. Att minska alkoholens skadeverkningar var av avgörande betydelse och ingen kan påstå annat än att den restriktiva politiken i det
Dagens verklighet ser dock annorlunda ut. Att totalkonsumtionen har ökat har inte medfört en situation som är jämförbar med den för hundra år sedan. Dryckesvanorna har blivit mer kontinentala, samtidigt som en del av de gamla dryckesmönstren givetvis lever kvar. Förändringarna beror inte enbart — som många hävdar — på EU-inträdet. Svenskarnas nya resvanor och alkoholvanor förklaras bättre av förändrade levnadsmönster — globaliseringen, om man så vill.
Detta faktum minskar dock inte behovet av en politik som aktivt bekämpar alkoholens skadeverkningar. Systembolaget kan även i framtiden vara en del av denna politik, under förutsättning att priser, service och tillgänglighet anpassas till en nivå som är jämförbar med situationen i omvärlden.
Det stora problemet är att det saknas en konstruktiv diskussion om hur framtidens alkoholpolitik ska se ut. Regeringen, de flesta riksdagspartierna, nykterhetsorganisationerna och alkoholforskarna tycks inskränka sig till att försvara rådande system — trots att det blir alltmer uppenbart att detta i längden inte är hållbart. När den nuvarande politiken nått vägs ände riskerar Sverige att sakna strategier att möta framtidens alkoholrelaterade problem. En öppnare och mer förutsättningslös alkoholpolitisk debatt skulle kunna råda bot på detta.