Nya idéer, nya entreprenörer

Uppsala2007-03-26 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
unt | 26/3 2007


Från att ha varit en liten nation i Europas utkanter och vid sidan av den europeiska gemenskapen har Sverige numera intagit en självklar position i Europa. Statsråden kan föra sig i salarna i Bryssel och framlägga den svenska hållningen i fråga efter fråga - och bli respekterade. Sverige kan tala med klar stämma. Detsamma gäller i de globala sammanhangen.
Samtidigt finns det farhågor, uttryckta på många håll, över hur det ska gå att bevara den fredliga, civiliserade och solidariska samhällsmodell som under mer än ett sekel varit Sveriges signum. I den europeiska och i den globala konkurrensen är det kanske andra egenskaper som kommer att behövas, egenskaper som ligger långt från den samsyn som trots partipolitiska motsättningar ändå finns: barn ska ha så gynnsamma uppväxtmöjligheter som det går, de som inte klarar av att försörja sig ska kunna få samhällets hjälp, gamla och sjuka ska tas om hand om det behövs, vi värnar naturen som alla ska ha tillgång till.
Kanske kräver den skarpa konkurrensen att vi tvingas lägga hänsynen åt sidan och i stället höja kraven på varje individs insatser? Eller handlar det snarare om att hitta nya metoder för att ge innehåll åt brett förankrade ideal?

Historiskt sett arbetade liberaler och socialdemokrater i Sverige redan i slutet av 1800-talet för demokrati och välfärd för alla i en tid då industrialismen omdanade samhället i grunden. Då var dessa idéer nya, omvälvande och ingalunda självklara. De motarbetades av konservativa krafter innan de så småningom blev etablerade. Välfärdsstaten växte sedan fram sakta och många gånger under hårt motstånd.
Under de senaste decennierna har välfärdsstaten också kritiserats hårt för att göra medborgarna alltför dästa och passiva. Välfärden hotas förstås om man inte är öppen för förnyelse och nya idéer.

I dag står Sverige inför en omdaning som liknar den för över ett sekel sedan. Skillnaden är att vi nu har hela klotets utmaningar inför oss. Går det att behålla det nordiska goda, hållbara och anständiga
   samhället samtidigt som vi måste kämpa om positionen i den internationella konkurrensen?
Det finns en faktor som skiljer Sverige 2007 från Sverige 1887. Det är den stora invandringen till vårt land. Sverige har alltid varit ett invandrarland men skillnaden i dag är att många fler kommer från avlägset belägna länder, jämfört med tidigare perioder. Det gör att tillförseln av nya idéer ökar.

Den judiske flyktingen och entreprenören Herbert Felix kom till Sverige och började lägga in gurkor. Från den verksamheten växte så småningom en storindustri fram. Till Uppsala kom på 1940-talet schweizaren Migg Spörndly och startade Konditorfackskolan. Förutom företagaranda medförde han receptet på Schwarzwaldtårta, enligt många ett omistligt inslag i vårt konditorisortiment.
I dag kommer ständigt nya entreprenörer med idéer i bagaget. Problemet är bara att dessa idéer fastnar på vägen, antingen i flyktingförläggningarnas ofattbara tristess eller i bankkontorens dörrar. Okunskap och fördomar gör att alldeles för många
idéer aldrig förverkligas.

Det har vi sannerligen inte råd med. Samtidigt som vi kan vara stolta över vårt välfärdsarv måste vi ta till vara alla möjligheter att utveckla och berika vårt samhälle.
Ayad al Saffar kom från Beirut 1984 och startade en försäljningsorganisation för klockor. Han fick inga banklån i början men gav sig inte. Han genomskådade många föråldrade försäljningsrutiner och i veckan fick han Albert Bonniers pris Årets företagare. Han övervann hindren för sina idéer men alla entreprenörer har kanske inte hans starka framtidstro och självkänsla. De kanske bara kan lyckas om vägen inte är fullt så hinderbemängd som Ayad al Saffars var. Det betyder att det krävs en helt annan attityd från banker och andra långivare.
Vi behöver en mycket mer välkomnande jordmån för de nya svenska medborgarna men också ett klimat där samtal och ömsesidigt tankeutbyte gynnas. Då kanske vi också märker att svenska värderingar sällan är så exklusiva utan också väsentliga inslag i andra
länders värdegrund och att vi tillsammans kan stärka dem.
Läs mer om