Hurra, säger kd-ledaren Göran Hägglund som var den som drev frågan i valet. Betydligt mindre entusiasm kan spåras hos moderater och folkpartister. Moderaterna har under hela valrörelsen hävdat att deras politik syftar till flera jobb. Men omläggningen av fastighetsskatten ger inga nya jobb. Däremot regnar det pengar över mycket rika personer, medan folk i glesbygd inte får några fördelar alls utan bara drabbas av den höjda reaskatten. Det ger en fördelningspolitisk profil som regeringen knappast kan vara stolt över.
Alla är överens om att den gamla fastighetsskatten var ett monster. Plötsligt kunde skatten stiga när grannen fått ett bra pris på sitt hus. Skatten var utformad som en specialskatt på storstadsbor och personer som ägde hus i populära kustnära områden. Ett enkelt radhus i Stockholm eller Uppsala kunde ha högre skatt än en herrgårdsliknande byggnad i glesbygd. Någonting måste absolut göras åt fastighetsskatten. Men vad?
Kd-ledaren Göran Hägglund bestämde sig tidigt för en låg kommunal avgift. Moderaterna höll emot. Till slut blev det en kompromiss. Men klokt nog innebär beslutet att en arbetsgrupp ska tillsättas inom regeringskansliet med uppdrag att utreda konsekvenserna av förslaget. Visar det sig att effekterna på ekonomin inte blir bra ska gruppen vara fri att pröva andra alternativ.
De värsta effekterna av den gamla fastighetsskatten försvinner genom att förmögenhetsskatten avskaffas. Ett alternativ till regeringens förslag skulle kunna vara en sänkning till 0,6 procent av den nuvarande fastighetsskatten på en procent, ett förslag från Sven-Olof Lodin, en av landets främsta skatteexperter. Man skulle då behålla nuvarande reglering med ett högsta tak för taxeringen av markvärden och begränsningar av uttaget för personer med låga inkomster. Resultatet skulle bli en betydligt mer rättvis skatt än regeringens förslag.
Detta skulle kunna kombineras med en successiv avveckling av rätten till uppskov med reaskatten. Att i ett svep höja reaskatten till 30 procent, så som regeringen föreslår, innebär ytterligare problem. De som säljer sitt hus nästa år får bara betala den högre reaskatten utan att dra fördel av skattesänkningen. Det finns naturligtvis fler alternativ att fundera över.
Att folk drar sig för att sälja sina hus när reaskatten höjs är naturligt. Det betyder sannolikt att rörligheten på bostadsmarknaden blir ännu sämre än i dag. Varför sälja sin avbetalade och lågbeskattade villa för att betala en hög reaskatt och sedan köpa en dyr bostadsrätt? Och att priserna på villor och bostadsrätter kommer att stiga när fastighetsskatten avskaffas är mycket sannolikt, även om regeringen försöker prata bort det.
Regeringens förslag ska finansieras med den kommunala avgiften på 4 500 kronor och den höjda reaskatten. Men det finns redan en rad experter som tror att pengarna inte räcker. När reaskatten höjs blir det färre som säljer och statens inkomster blir då mindre än beräknat. Finansminister Anders Borg har varit mycket tydlig i sina krav på ordning och reda i statens budget. Mycket talar alltså för att arbetsgruppen måste göra förändringar i förslaget. Förhoppningsvis innebär dessa förändringar att de mest stötande nackdelarna med regeringens förslag tas bort. Det finns som sagt mer attraktiva alternativ.
gunvor.hilden@comhem.se