Det råder inget tvivel. För första gången sedan 1983 har en främmande ubåt kränkt svenskt territorialvatten. Eftersom det skett långt in i Stockholms skärgård råder det heller inget tvivel om att det var avsiktligt, en fientlig handling som vi inte sett sedan kalla krigets dagar. Sedan igår befinner sig Sverige i en ny säkerhetspolitisk situation och regering och opposition talade med en röst: ”Det här är mycket allvarligt”.
ÖB Sverker Göransson presenterade bevisen, observationer från tre trovärdiga källor, för att minst en mindre ubåt befunnit sig i svenskt vatten. Statsministern och försvarsministern gav genast tydliga signaler om att försvarsförmågan måste stärkas och att ”vi kommer att försvara vår territoriella integritet med alla tillgängliga medel”, det vill säga att en ny kränkning kommer att besvaras med skarpa vapen, ubåten kommer att sänkas helt enkelt.
Ubåten har inte kunnat nationalitetsbestämmas, sade ÖB och talade sedan om det paradigmskifte som skett under 2014, ”framdrivet helt och hållet av Ryssland och Rysslands agerande”. Det handlar förstås om det ökande antalet övningar och det nya mönster som dessa följt, flygningar över svenskt territorium och upprepade störningar av ett svensktfinskt forskningsfartyg, bland annat.
Alla räknar alltså med att ubåten var rysk utan att säga det rakt ut. Det går att se ett tydligt mönster i Rysslands agerande från Georgienkrisen 2008 och framåt, ett maktspråk från Vladimir Putin som också visar sig inför G20-mötet i Brisbane i Australien. Fyra ryska flottfartyg närmade sig på fredagen Queenslands nordkust, en tydlig demonstration mot USA, Kina och de andra närvarande nationerna.
Det går för övrigt att nationalitetsbestämma ubåten, genom uteslutningsmetoden och två enkla kontrollfrågor. Vilken främmande makt kan ha placerat en ubåt i vår skärgård? Svar: Ryssland eller Nato. Hade vi vid det här laget känt till om det varit Nato som hade gjort det? Svar: Tveklöst ja.
Efter en skakig start fick alltså Stefan Löfven ställa sig på kommandobryggan och peka med hela handen. Det var säkert välgörande för honom personligen, även om det inte precis är överkurs för en regeringschef att säga att landets gränser ska försvaras. Frågan är dock vad den vice statsministern Åsa Romson (MP) tycker, hon som antytt att redan dagens försvarsanslag (redovisat i regeringens budgetförslag) är för högt.
Romson ingår i det nya säkerhetspolitiska råd i statsministerns kansli som Stefan Löfven aviserar, för att hantera incidenter som denna liksom oroshärdar runt om i världen. Så länge Miljöpartiet sitter kvar i regeringen får man anta att man också tycker att ”det är mycket allvarligt” med kränkningar av landets territorium och att man tar med sig detta till nästa års försvarsbeslut.