President Barack Obama höjde tonen markant vid sitt linjetal natten till fredagen. Den resonerande retoriken hade fått ge plats åt en mer hårdför. ”USA befinner sig i nationell kris och nu måste vi agera. Genast, för jobbens skull”, sade han med tydlig adress till sina politiska motståndare. Strategin är enkel och tydlig: den handlingsförlamade Obama ska nu bytas ut mot ledaren Obama.
Han försöker att återta initiativet i den amerikanska inrikespolitiken och föreslår ett gigantiskt stimulanspaket på 447 miljarder dollar för att få fart på ekonomin. Det är nu upp till kongressen att besluta om både paketet och finansieringen. Där fick den republikanska majoriteten något att tänka på.
Det är smart av Obama, på flera sätt. Det blir nu uppenbart för väljarna att landet både behöver spara och satsa för att komma ur dödläget. Om republikanerna i kongressen säger nej till stimulanserna, med sänkta arbetsgivaravgifter, infrastrukturbyggen och sänkt skatt för vanliga löntagare, dömer man landet till fortsatt oro och hopplöshet.
Om någon vecka kommer ett enormt besparingspaket att läggas fram, som både ska täcka stimulanserna och minska budgetunderskottet. Där kommer höjd skatt för de allra rikaste att ingå, vilket republikanerna hittills vägrat att gå med på. Men om man fortsätter att säga nej måste man nu också komma fram med ett hållbart alternativ.
Talmannen John Boehner (rep) säger att presidentens förslag ”förtjänar övervägande”. Han inser förstås att det nu finns risk för att skulden för den fortsatta krisen hamnar i knät på hans parti, att det blir för uppenbart att viljan att sänka presidenten ät större än viljan att ta ansvar för landet. Med drygt ett år till presidentvalet kan det bli sänkt kreditbetyg för republikanerna, och spelplanen ser plötsligt annorlunda ut.
USA:s ekonomi, och i synnerhet dollarn, är viktig för hela världsekonomin. Och dagligen, rent konkret, för den svenska ekonomin. Endast Tyskland och Norge är större handelspartner och den svenska exporten till USA är större än den till eurokrisens Spanien, Italien, Irland, Portugal och Grekland sammantaget. Skogs- och stålindustrin, liksom läkemedel och telekom, behöver ett starkt USA.
Man ska inte räkna med att Obamas stimulanspaket, om det röstas igenom, blir någon underkur för världsekonomin, eller ens för den amerikanska ekonomin. Det förra paketet, 2009, fick ingen större effekt även om läget då var annorlunda. På kort sikt riskerar åtgärderna tvärtom att öka budgetunderskottet och statsskulden ytterligare. Men på längre sikt är det oerhört viktigt med ett ekonomiskt och politiskt kompetent USA. Därför är det också viktigt att presidenten börjar sätta press på sina motståndare.
På betydligt kortare sikt, cirka 14 månader, kan kursändringen vara av största betydelse för Obama själv. Om det ska bli en andra ämbetsperiod i Vita huset måste han visa att han kan ena landet. Eller åtminstone visa att det huvudsakligen är republikanernas fel att det inte går.