Varför ska cykelhjälm vara obligatorisk för barn under femton år men inte för ungdomar och vuxna? Regeringen, som planerar att lägga fram ett sådant förslag, hänvisar till att barn inte kan göra en rimlig riskbedömning och att äldre inte kommer att acceptera lagstiftning.
Regeringen har rätt om barnen, men har den också rätt om ungdomar och vuxna? Det är inte givet.
Ett tydligt parallellfall är bilbälteslagen. Den som vägrar att använda bilbälte riskerar bara att skada sig själv. Ändå accepteras lagen - trots att det finns en rad andra faror som ingen kommer på tanken att lagstifta mot. Att den påverkat människors beteende är också uppenbart.
Vissa risker uppfattas som påtagligare än andra. Risker i trafiken har en särställning i mångas medvetande. Om lagstiftning påtagligt kan minska ett farligt beteende så är det en reglering som de flesta välkomnar. Men lagar och påbud som ingen orkar upprätthålla eller kontrollera motverkar sitt syfte.
En del kommer att uppfatta obligatorisk cykelhjälm för alla som ett klåfingrigt ingrepp i integriteten, andra kommer att se en lag som ett stöd för ett beteende som de flesta inser är riktigt. I Stockholm har de många cykelbuden med hjälmar i företagens färger skapat ett nytt mode.
Regeringen borde kanske inte vara så orolig för att betrakta cykelhjälm på samma sätt som bilbälte, också för dem som är äldre än femton år.