Och så ekonomin ...
USA:s ekonomi avgör utvecklingen i resten av världen. Typiskt nog sägs att den stora stormens verkningar på svensk ekonomi inte alls har lika stor betydelse för vårt land som den amerikanska konjunkturen. Och den förefaller fortsatt stark, enligt vad riksbankschefen Lars Heikensten framhöll härom dagen.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Men hur bra den amerikanska ekonomin är beror i någon mån på vilka faktorer man tittar på. Bytesbalansen går med väldiga underskott. USA importerar enormt mycket mer än man exporterar. För 2004 närmar sig underskottet 6 procent av bruttonationalprodukten, en rekordsumma. Också hushållens sparande är rekordlågt.
Det är en ekonomisk obalans som rått länge och som bara blir värre allt eftersom tiden går. Den respekterade brittiska tidskriften Economist har år efter år varnat för effekterna av detta. Aldrig tidigare har världens ledande nation också haft världens största skuld.
Till detta kommer så ett enormt federalt budgetunderskott på 413 miljarder dollar som president George W Bush har lovat att halvera under sin mandatperiod till utgången av 2008. Om några veckor ska han presentera sin budget, men redan nu tror många ekonomer att han kommer att göra alldeles för optimistiska antaganden, bland annat om de skatteinkomster som den goda konjunkturen för med sig, och att målet inte kommer att uppnås. Detta kan i sin tur påverka USA:s möjligheter till exempel att hålla trupper utomlands.
Behöver då omvärlden bry sig om USA:s underskott? I längden kan ett land inte ha så stora underskott, säger experterna. Men USA är ett specialfall. Åren går och USA fortsätter att ha underskott i bytesbalansen och ändå händer ingenting av det som brukar hända länder med stora underskott i bytesbalansen.
Det beror på att det inte bara är USA som har intresse av att det ska fungera utan också de länder som köper amerikanska statspapper och därigenom finansierar de stora underskotten. Det är framför allt Japan och Kina.
Bara Kina har amerikanska statspapper för nästan 200 miljarder dollar. Det ger landet en unikt stark position i förhållande till USA. Kina är uppenbarligen det enda land som den nuvarande amerikanska ledningen tar på allvar. Delvis beror det naturligtvis på landets storlek och dess enorma befolkning, men säkert också på insikten att om Kina skulle sälja ut sitt enorma innehav av amerikanska statspapper så skulle USA råka in i en ekonomisk kris.
President Bush talar vitt och brett om hur USA sprider demokrati och frihet i världen. Kina är en hård diktatur. Med det ekonomiska vapnet i sin hand skulle Kina kunna påverka USA:s politik, menar flera oroliga amerikanska bedömare. Hittills har det inte skett, såvitt man vet. Men vad skulle hända om Kina ger sig på Taiwan, vilket man hotat med, samtidigt som USA har sagt sig vilja försvara Taiwan om det blir angripet?
Man vill helst inte tänka tanken. Dollarns försvagning underlättar skuldbördan för USA och hittills har allt ju gått bra. Men hur länge till?