På bara några få år har de förutsättningar under vilka den svenska alkoholpolitiken bedrivs genomgått drastiska förändringar.
En sådan förändring är att bara var tredje flaska sprit som numera dricks ur i landet inhandlats på Systembolaget - och att inköpen av sprit utomlands ökat med 84 procent på bara ett par år.
Många svenskar köper numera med sig stora kvantiteter vin, sprit och öl vid sina utlandsresor. I många hem bunkras stora mängder alkohol upp; det ligger närmare till hands än tidigare att öka eget vardagsdrickande och bjuda andra. Det är illa nog.
Men till det kommer den kriminalitet som sipprar in med spritfloden. Åtskilligt av den sprit som förs in i landet säljs okontrollerat vidare - till ungdomar, till svartklubbar, till mindre nogräknade krogägare. Det är en typ av skumrask där den organiserade brottsligheten brukar få fotfäste och frodas.
Frågan är när den svenska alkoholpolitiken senast stod inför en så svår utmaning, om den nu över huvud taget gjort det i modern tid.
Det är mot den bakgrunden som det i går presenterade förslaget från regeringens alkoholutredare, riksdagsman Kent Härstedt (s), om en kraftig sänkning av spritskatten skall ses. Förslaget innebär att skatten på sprit skall sänkas med 40 procent från 1 januari. Det skulle i ett slag göra införseln av utländsk sprit betydligt mindre lönsam och i motsvarande mån stärka legitimiteten för den svenska alkoholpolitiken.
Vidare föreslår Härstedt ökade polis- och tullinsatser mot den illegala sprithanteringen, skärpta straff för brott mot alkohollagen, inklusive möjligheten att beslagta fordon som använts för spritsmuggling. Det är förslag med ett välgörande inslag av konkretion, som dessutom ligger i linje med vad polisen och tullen efterfrågat under lång tid.
Lika positiv finns det inte skäl att vara till det lika konventionella som menlösa förslaget om varningstexter på alla flaskor som innehåller alkohol. Mer konstruktiv är då tanken att försöka forma alkoholpolitiska allianser mellan de nordiska och baltiska länderna, även om ingen skall hoppas på snabba resultat. Det bör dock noteras att Estland nyligen beslöt att höja sin alkoholskatt.
Borde inte också skatten på öl och vin sänkas? I en tänkvärd kommentar pekade miljöpartiets språkrör Peter Eriksson, i övrigt negativ till förslaget, på risken för att en ensidig sänkning av spritskatten kan bidra till att styra över konsumtionen till spriten.
En skattesänkning är ofrånkomlig. Den ger förvisso ökad konsumtion och ökade skador, men hopp om ändrade dryckesmönster på sikt. Status quo ger bara ökad konsumtion och ökade skador, utan något hopp för framtiden.