Ohly och kvinnorna
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Sedan Ohly valdes till partiledare har avhoppen inom vänsterpartiet duggat tätt. En efter en har "förnyarna" i partiet försvunnit sedan de tröttnat på de renläriga kommunisterna som nu sitter på makten. Och nu är det alltså partisekreterarens tur att lämna skutan.
Enligt Pernilla Zethraeus är det däremot inte någon konflikt med Lars Ohly som ligger bakom avhoppet. Till skillnad från partiledaren kallar hon sig förvisso inte kommunist, men trots det anser hon att de två "funkar ovanligt bra ihop". Och även om det är uppseendeväckande att nästan alla tunga avhopp har varit kvinnliga, finns det inga större skäl att betvivla Zethraeus uttalande. På samma sätt som hon stöttade Schyman alla gånger det stormade, har hon också konsekvent ställt sig på Ohlys sidan under det senaste årets kommunistdebatt.
Däremot borde vänsterpartiets ledning funderar över varför så många ledande medlemmar har valt att lämna partiet, och varför så många av dem är kvinnor. Dagens situation rimmar illa med partiets — åtminstone tidigare — starka feministiska engagemang. Dels tyder det på att något inte står rätt till i organisation, dels kan det påverka väljarstödet negativt. Schymans prioritering av jämställdhetsfrågor är en viktigt förklaring till partiets framgång under nittiotalet. Sedan dess har det gått utför.
Den nya partisekreteraren går ett tufft jobb till mötes. Dagens väljarstöd är fjärran från de siffror partiet upplevde med Gudrun Schyman vid rodret, och det är svårt att se hur partiledningen skulle kunna få skutan på rätt köl igen. Bilden av ett djupt splittrat parti har satt sig hos allmänheten, och Ohlys kommunism går fortfarande inte hem hos särskilt många utanför partikorridorerna.
Av allt att döma kommer dessutom ytterligare ett vänsterparti at vara med och konkurrera om väljarnas gunst vid nästa års val. Om Feministiskt initiativ ställer upp verkar det bli under ledning av Gudrun
Schyman. Hon är en mycket driven politiker, och hennes popularitet och personlighet kan säkert locka väljare från vänsterpartiet, särskilt som Fi ser ut att gå till val på klassiska vänsterfrågor som delad föräldraförsäkring och sex timmars arbetsdag. För att motverka det behövs annat än Ohlys kommunism.