En majoritet av väljarna vill åter ha en mer restriktiv flyktingpolitik. Det visar en mätning från institutet Samhälle, Opinion, Massmedia (SOM). Undersökningen omfattar så många tillfrågade som 3 600, vilket innebär att åtminstone en av de vanliga felkällorna - alltför litet underlag - inte föreligger.
Mätningen gjordes i huvudsak hösten 2003 och det är givetvis tänkbart att attityderna sedan dess har förändrats. Men trenden i SOM:s årliga undersökningar är tydlig - från en dyster höjdpunkt vid 1990-talets början, då Ny demokrati härjade i politiken, har motståndet mot flyktingar sjunkit år för år. Men sedan år 2001 har det åter tilltagit.
Oviljan mot flyktingar, mätt som andelen som svarar att det är ett "bra förslag" att ta emot färre, har ökat bland nästan alla partiers väljare. Mest tydligt är detta för vänsterpartiets och miljöpartiets sympatisörer - en följd av att dessa partier förut haft låga siffror. Ändå ligger miljöpartiets väljare stadigt och hedrande i botten när det gäller att visa sympati för flyktingfientliga förslag - 35 procent tyckte att det var ett "bra förslag" att ta emot färre flyktingar. Bland folkpartiets väljare var siffran som tyckte förslaget var "bra" 40 procent - en liten minskning jämfört med förra året - och bland vänsterpartiets 41.
Kristdemokrater och socialdemokrater utgör en mellangrupp med 49 procents sympati för förslaget om att ta emot färre flyktingar, medan 55 procent av centerväljarna och hela 63 procent av moderatväljarna instämde.
Detta presenteras på sina håll som att synen på flyktingmottagandet är en höger-vänsterfråga. Det är rätt om man med vänster menar ovilja mot nationalism och med höger menar motsatsen. Men ser man på inställningen i de frågor som normalt anses betinga höger- respektive vänsterståndpunkter så stämmer det ju inte alls.
Tre partier har alltid utmärkt sig för en mer generös hållning i flyktingfrågor än andra - miljöpartiet, folkpartiet och vänsterpartiet. Så är det fortfarande, men de tre partierna liknar ju knappast varandra i övriga avseenden. Omvänt har de självutnämnda huvudmotståndarna s och m båda anmärkningsvärt många väljare som är negativa till flyktingmottagande.
En viktigare fråga är dock varför flyktingmotståndet åter tycks öka. Antalet asylsökande har ju faktiskt minskat och antalet asylsökande som verkligen får stanna är inte särskilt stort i dag.
Någon kan tro att ovilja mot flyktingar hänger samman med negativism mot EU. Men en sådan förklaring måste nyanseras kraftigt eftersom de patenterat EU-negativa partierna v och mp också är ganska immuna mot flyktingfientlighet. Däremot samvarierar inställningen till EU och inställningen till flyktingar bland fp-väljarna. Troligast är nog att den dåliga integrationen för många väljare leder till fel slutsats om flyktingmottagande. Men det är ingen lösning att sopa bristerna i integrationspolitiken under mattan.