Hos Uppsalahem säger t ex styrelseordföranden Peter Nordgren (fp) att Uppsalahem villkorar övergången. Förvandlingen till bostadsrätt ska vara bra för såväl de bostadssökande och de boende som för bolaget, säger han bl a.
Vice ordföranden Annika Lindh (s) däremot pekar på det faktum att Uppsala har ovanligt låg andel hyresrätter och att det därför inte bör bli fler bostadsrätter.
Reaktionerna från den politiska oppositionen är bra reflexmässiga. Förslaget att omvandla hyresrätterna till bostadsrätter borde väl vara avsevärt mycket bättre än att exempelvis sälja hela fastighetsbolaget till en enda köpare. Genom den här konstruktionen uppnår man större flexibilitet.
Uppsala skiljer sig märkbart från många andra kommuner genom sin låga andel hyresrätter. I Stockholm är upp emot hälften av bostadsbeståndet hyresrätter, i Uppsala kanske en femtedel. Det är märkligt eftersom Uppsala är en stad med stor genomströmning av invånare. Tusentals studenter kommer varje år till staden och lika många lämnar den efter avslutade studier. Även and-ra personer lever i Uppsala en kortare tid för att sedan dra vidare. Det finns också människor som helt enkelt inte vill äga sin bostad och inte heller binda upp kapital, utan gärna betalar för att få boendet administrerat av en hyresvärd. Man ska inte heller blunda för att det finns sociala skäl för att välja hyresrätt.
Det finns alltså ett stort behov av hyreslägenheter. Utöver Uppsalahem och AP-fastigheter som övertagit en del av studentbostadsbeståndet finns det ett antal privata hyresvärdar. Det är tänkbart att en del av detta hyresrättsbestånd kan omvandlas till bostadsrätter men det vore olyckligt om det totala beståndet av hyresrätter minskades till ett minimum.
I stället borde inriktningen bli en annan. I Uppsala bidrar uppdelningen av hyresrätter och bostadsrätter till den markanta segregationen i boendet. Bara genom att ange vissa adresser i en del av bostadsområdena går det att utläsa formen av boende. Ett undantag finns dock och det gäller Stenhagen och Herrhagen där boendeformerna är mer blandade än i exempelvis Gränby, Gottsunda med flera.
Ett bra sätt att minska på boendesegregationen är således att se till att hyresrätter och bostadsrätter blandas mycket mer än vad som är fallet nu. På köpet får man också mindre segregation i skolgången.
Bostadsrätt eller hyresrätt borde inte vara en fråga om ideologi utan om hur man väljer sitt boende i olika skeden i livet och att det finns en marknad för båda formerna. Mer dramatiskt än så borde det inte vara.
Kersti Kollberg Fristående kolumnist
kersti.kollberg@telia.com
kersti.kollberg@telia.com