Oavsett orsak är skolk ett problem som ska tas på allvar. Inte bara för att förhindra att elever missköter sin utbildning, men framför allt för att fånga upp de elever som behöver extra stöd.
Det finns ytterligare ett skäl till att tidigt uppmärksamma skolk bland gymnasieelever. Gymnasiet är en frivillig utbildning. Eleverna har rätt till studiebidrag från CSN, men endast om de fullföljer sin utbildning. Den elev som skolkar kan bli skyldig att betala tillbaka det studiemedel, som betalats ut under den olovliga frånvaron.
Tidigare fanns en riktlinje. Skolorna skulle underrätta CSN när elever varit borta mer än 20 procent av lektionerna under en studieperiod. Från och med årsskiftet ska dock skolorna rapportera redan när den olovliga frånvaron är längre än ett par timmar och skett vid upprepade tillfällen. När skolorna själva får avgöra när den olovliga frånvaron ska rapporteras in blir gråzonen och därmed osäkerheten större. Tanken är dock att fler skolor ska anmäla skolkande elever tidigare än vad de hittills gjort.
Förra året fick cirka 16 200 elever sitt studiebidrag indraget. Två tredjedelar av dem fick ett återkrav på i snitt cirka 1 500 kronor. 25 procent av dessa återkrav gick vidare till Kronofogden.
En tidig anmälan kan minska summan, som eleven blir skyldig. Färre fall bör då gå vidare till Kronofogden, vilket i sin tur bör minska den grupp av elever som får starta sitt vuxna liv med en betalningsanmärkning. Livet är tillräckligt besvärligt för många av dem ändå. Bland dem som fått sitt studiemedel indraget kommer cirka hälften tillbaka till aktiva studier.
Men den snabba rapporteringen har också en uppenbar nackdel. Det är inte bara studiemedlet, som kan dras in då en elev skolkar. Även andra bidrag, som barnbidragets flerbarnstillägg, förlängt underhållsstöd och bostadsbidraget är avhängiga att eleven fullföljer sin gymnasieutbildning. En skolkande elev kan alltså bidra till ekonomiska problem för hela sin familj.
Det är en konsekvens av det nya regelverket som inte var avsedd. Regeringens inställning är att en elev skolk inte ska drabba familjens ekonomi. I samband med att det nya reglerna träder i kraft kommer därför utbildningsdepartementet, enligt Dagens Nyheter, att inleda en bred översyn av studiehjälpen.
Varför denna utredning dröjt så länge vill inte Nyamko Sabuni, biträdande utbildningsminister (FP) svara på. Konsekvenserna är dock tydliga. Innan utredningen är klar lär flera familjer få minskade bidrag. Men regeringen tycks trots det inte ha övervägt att milda effekterna genom att införa övergångsregler. Många elever som skolkar har problem. De blir inte mindre av vetskapen av att de inte bara strulat till sitt eget liv utan också orsakat problem för hela familjen.